Fogelstad säteri, naturskönt beläget i Julita, utanför Katrineholm är verkligen en miljö som flaxar av historiens vingslag. Häruti stiger eder kvinnliga redaktör i slutet av januari för en helg på ”kulturtantskollo”.
Fogelstads historia
Under perioden 1925 fram till 1954 inhyste säteriet det samhällsengagerade utbildningscentret Kvinnliga Medborgarskolan som utvecklats för att vidareutbilda landets kvinnor i den nyvunna kvinnliga rösträttens och den jämställda demokratins Sverige.
Kvinnliga Medborgarskolan var partioberoende och kritiserade t.o.m den partipolitiska kulturen. Skolans roll skulle vara att bilda landets kvinnor ur olika sociala klasser i demokrati- och föreningsarbete, i medborgarkunskap och historia för att bättre kunna utföra sina uppdrag som samhällsmedborgare i det lilla (familjen) och i det stora (samhället). Syftet var inte att lära ut en viss ideologi. Deltagarna övades i att tänka självständigt och uppmanades att göra egna ställningstaganden och val. Skolan skulle vara avsiktslös och därför inte ge eleverna färdiga svar utan snarare frågor att diskutera. Feminism, fred och folkhälsa var huvudfrågorna.
Inom dessa väggar har stora kvinnor ur den svenska demokratins historia utbildat och utbildats: såsom exempelvis Elin Wägner (författare, journalist, grundare av Rädda Barnen och feministen som lämnade in de 350 000 underskrifterna som samlades in 1913–1914 till stöd för kvinnlig rösträtt), Elisabeth Tamm (godsägare och politiker, bl.a Sveriges första kvinnliga kommunstyrelseordförande och en av de första kvinnorna i Sveriges riksdag), Kerstin Hesselgren, (ofta kallad Kerstin den 1:a, landets första kvinnliga bostadsinspektör, skolköksinspektör, yrkesinspektör – och dessutom den första kvinnliga ledamoten i riksdagens första kammare, även internationell politiker inom Nationernas Förbund). Ada Nilsson (en av Sveriges första kvinnliga läkare, sexualupplysare och abortförespråkare), Moa Martinsson (arbetarförfattare, tidig kvinnlig kommunalpolitiker), Elsa Brändström (känd som ”Sibiriens ängel”, svensk lärare och krigssjuksköterska, drev sanatorie och barnhem och engagerade sig i flyktingmottagande), Aleksandra Kollontaj (sovjetisk författare, politiker och världens första kvinnliga ambassadör).
Fogelstad idag
Skolans storhetstid föll i glömska och först på 1990-talet uppmärksammas detta av kommunalpolitiker i området och arbetet för att återupprätta någon slags verksamhet på Fogelstad startas. Man utvecklar en musikteater för att uppmärksamma skolans historia och man skapar en utställning om verksamheten som permanentas. Under 2020-talet hamnar huset åter till försäljning och köps in av en privatperson för att garantera verksamhetens fortlevnad. Insamlingsstiftelsen Fogelstad tar över arbetet och entusiastiska vänner till verksamheten hjälps åt med renovering och återuppbyggnad. Från och med sommaren 2022 hålls återigen kurser på Fogelstads kvinnliga medborgarskola.
Deras nuvarande fem verksamhetområden har stark förankring i medborgarskolans historia. De är: 1. Jämställdhet, 2. Fred och konfliktlösning, 3. Bildning och pedagogik, 4. Hållbarhet och 5. Konst och kultur.
Kulturtantskollo
Det är i detta hus, fyllt med kvinnokrafthistoria, som jag stiger in en kall januarikväll för att bevista ett kulturtantskollo. Kollot annonseras som en helg med inspirerande föreläsningar, livemusik, aktiviteter och mysiga mingel. Perfekt för en utarbetad kvinna med lite för många järn i elden och huvudet fullt med både den lilla och den stora världen.
Jag deltar i kultursammanhang, konsumerar och producerar kultur av en mängd olika orsaker. För mig har kultur i olika former alltid varit ett andrum från en krävande värld. Konsten och kulturen ger mig hopp om mänskligheten, om att det finns alternativa vägar från krig och hot och hat. Konsten innehåller skönhet och kraft, motstånd och absurditet. Den är inte fastväxt i det möjliga och det rationella, det tråkiga och vardagliga. Konst baseras i drömmar och hopp och förändring. Mitt eget skapande står i kontrast till mitt analytiska och intellektuella arbete. Utan konsten hade våra liv varit skrämmande tomt och öde. Och då menar jag vilka kulturformer som helst, högt som lågt: ett pretentiöst kulturtantskollo såväl som en topplist-etta på Spotify.
Det blev en härlig helg på Fogelstad. Det var ett gäng välbildade och erfarna kulturtanter på plats som delade med sig av erfarenheter och livsupplevelser. Enligt den gamla Fogelstads-pedagogiken värdesattes de individuella livsberättelserna och möten mellan människor med olika åsikter. Vi pratade om historia och samhällsutveckling, om demokratiska vinster och kompromisser. Vi diktade och sydde. Jag åt vällagad vegetarisk mat med proteinstinn skepticism. Lisa Förare Winbladh stod för matupplevelserna och berättade också om kryddor och smaker. Mat är ju kultur i sin alldeles egna genre. Vi lärde oss en massa om de fem starka kvinnorna som grundade Fogelstad och Elin Wägner, som var en av dem, hade tidiga hållbarhetstankar där hon ansåg det viktigt att ta hand om alla delar av de djur vi slaktar. Maten på Fogelstad lagas med detta som vägledning och ickevegetariska ingredienser väljs ofta av sällan använda styckdetaljer.
Vi lyssnade på föredrag och deltog i workshops. Teater och sång och morgonyoga stod också på programmet.
Avslutningsvis önskar jag alla mina medmänniskor en grundlig dos kultur och demokratihistoria i sina liv. För en stund känns världen nästan human. För mer information om Fogelstad och dess verksamhet rekommenderas ett besök på deras hemsida på www.fogelstadkvinnliga.com.
