Frågor för Kulturdepartementet: Demokratisera begravningsverksamheten

I Sverige firar vi Demokratin 100 år. 1921 var första året både kvinnor och män fick rösta i val till riksdagen och i januari 1922 intog de första kvinnliga ledamöterna sina platser i riksdagen. Fram till dess hade halva befolkningen inte tillåtits påverka våra gemensamma samhällsfunktioner.

Än i dag ges fortfarande ungefär hälften av befolkningen, i stora delar av landet, inte inflytande över en viktig verksamhet som staten sköter. Det handlar om våra krematorier och begravningsplatser. Detta är en allvarlig demokratibrist.

I dag är det Svenska kyrkan som är ansvarig för begravningsverksamheten, som den kallas, i hela landet, förutom i Stockholm stad och Tranås kommun. Endast där kan alla invånare politiskt påverka hur krematorier, begravningsplatser och lokaler för begravningsceremonier sköts. Endast där kan alla invånare ställa makthavare till svars när denna myndighetsutövning missköts.

I övriga landet är det bara de som är medlemmar i Svenska kyrkan som ges inflytande. Det är endast medlemmar i Svenska kyrkan som får välja de politiker som ansvarar för en välfärdstjänst som vi alla till slut kommer att behöva. En tjänst som vi alla via skattsedeln tvingas betala för. I Göteborgs stad är det 58% av medborgarna som är med och betalt trots att de saknar demokratiskt inflytande. I Malmö är det 65% och i Botkyrka 72%.

Det är kyrkopolitiker som bestämmer över en samhällsfunktion som kostar oss alla mer än 5 miljarder kronor per år.

Den nuvarande ordningen infördes när staten skiljdes från Svenska kyrkan vid millennieskiftet. Det var en skilsmässa som misslyckades på flera punkter. Ordningen som infördes vad gäller begravningar var en kompromiss som många trodde skulle vara en kortare tid. Dåvarande ärkebiskop KG Hammar har sagt att han ”tagit för givet att Sveriges kommuner ska ta över den här verksamheten. Det skulle stämma med samhällets inklusiva hållning inför alla människor som tillhör olika religioner.”

Det är väldigt underligt att nästa ingen vill fullfölja det som påbörjades för 20 år sedan. Den krympande Svenska kyrkan borde vara intresserad av att fokusera på sin religiösa kärnverksamhet. Kommunpolitiker borde vara intresserade av att på bästa sätt tillvarata kommuninvånarnas intressen. Sämst är det att regering och riksdag är helt ointresserad av att säkerställa demokratin när de samtidigt firar Demokratin 100 år.

Det finns även andra skäl för en förändring. För det första ska staten vara sekulär, det vill säga behandla alla religioner och livsåskådningar likvärdigt. Myndighetsutövning kan därför inte överlåtas på ett specifikt trossamfund. För det andra riskerar dagens system religions- och övertygelsefriheten. En muslim eller en sekulär humanist ska inte behöva vända sig till en kristen organisation för att begrava sina familjemedlemmar. För det tredje förändras begravningssederna i Sverige snabbt. Detta på grund av invandring och ändrade värderingar. Ett kristet samfund är inte de bästa på att gå i takt med tiden och förstå sig på nya traditioner.

Lösningen är inte svår. Låt kommunerna ta över ansvaret för begravningsverksamheten. Detta fungerar redan bra i Stockholm och Tranås kommun. Då kommer alla som har rösträtt vid kommunalval ges möjlighet att påverka verksamheten. En person, en röst, är en princip som bör gälla även här. Våra politiker bör värna om demokratin och det inbegriper även folkstyret i begravningsfrågor.

Ulf Gustafsson, förbundssekreterare
Jan Sjöö, Humanisterna Väst