LADDAR

Skriv för att söka

Tags: , , ,

Vilse i HBTQI-djungeln?

Dela artikeln

Garderoben står vidöppen och allehanda personer kommer ut ur den med annan sexuell läggning, sexuell praktik, könsidentitet och könsuttryck än vad vi varit vana att möta ute i samhället. Det är av godo när folk vågar och tillåts att vara de de själva önskar vara. Att leva i ett samhälle som accepterar och respekterar andra människor, oavsett vilka de är, (så länge deras sätt att leva inte skadar andra medmänniskor) är en fundamental rättighet som gäller människor oavsett om de är transkvinnor, pingstvänner eller vita medelålders män. Här kommer en liten faktatext med information från garderoben som ni kan ha när ni orienterar er i HBTQI-djungeln. Tänk på att även om personer passar in i definitionen av ett visst begrepp, är det inte säkert att hen är bekväm med att använda ordet om sig själv.

HBTQI

HBTQI

Ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem man blir kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Queer kan röra sexuell läggning, könsidentitet, relationer och/eller sexuell praktik men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer. I:et handlar om att kroppen bryter mot normer kring kön.

Queer

Queer kan innebära olika saker. I förkortningen “hbtqi” brukar queer stå för queer som identitet, att vara queer. Det innebär att på något sätt bryta mot normer kring kön, sexualitet och/eller relationer, exempelvis genom att vara transperson, ha en icke-monogam relation eller att skaffa barn med en vän istället för en kärlekspartner. Det kan även innebära att inte vilja eller kunna definiera sitt kön eller sin sexuella läggning. Begreppet queer kan även syfta på queerteori eller queeraktivism, vilka båda grundar sig i idéer om ifrågasätta normer kring kön och sexualitet och granska hur det hänger samman med makt och inflytande.

SEXUALITET

Sexuell läggning

Sexuell läggning handlar om vem en person blir attraherad av eller blir kär i. Enligt svensk diskrimineringslag finns det tre olika sexuella läggningar: Heterosexuell, bisexuell och homosexuell. I praktiken använder dock personer fler ord än just homo, hetero och bi för att beskriva sin sexuella läggning.

Asexuell

Asexualitet är att inte känna sig attraherad av andra, att inte känna sexlust eller inte känna sig intresserad av att ha sex. För en del personer är asexuell det ord man använder för att beskriva sin sexuella läggning. Ordet kan också användas som ett paraplybegrepp och då inkludera “demisexuell” – att känna sexuell attraktion till en annan person först efter att ett djupt emotionellt band har uppstått, eller “autosexuell” – att enbart vilja ha sex med sig själv.

Homosexuell, gay

En person som blir kär i och/eller attraherad av någon av samma kön.

Heterosexuell

En person som blir kär i och/eller attraherad av någon av ett annat kön än det egna.

Bisexuell

En person som blir kär i och/eller attraherad av människor oavsett kön, eller av fler än ett kön.

Pansexuell

En person som blir kär i och/eller attraherad av människor av alla kön, eller som blir kär i och/eller attraherad av människor oavsett kön.

Monogam

En person som har sexuella relationer med en person i taget kan kalla sig monogam. Ibland används även ordet monoamorös om personer som blir kära i en person åt gången, inte överlappande eller parallellt.

Polyamorös/Polygam

Att ha sexuella och/eller emotionella relationer med fler än en person i taget. En person som har sexuella relationer med fler än en i taget kan kalla sig polygam. En person som kan bli kär i fler än en person åt kan kalla sig polyamorös. Ofta används bara ordet poly för att visa på någon form av flersamhet, vare sig det är sexuellt och/eller emotionellt.

Homofobi

En negativ syn på homosexuella eller bisexuella, eller att tycka att det är sämre att vara homo/bisexuell än heterosexuell. Homofobin överlappar ofta med transfobin.

KÖN

Kön

Begreppet kön används ofta för att särskilja människor genom att dela in dem i grupperna kvinnor och män. Kön är dock mer komplext än så och kan brytas ner i fyra olika delar:

• Kropp. Inre och yttre könsorgan, könskromosomer, hormonnivåer samt sekundära könskaraktäristika (t.ex. skäggväxt eller brösttillväxt). Kroppsligt finns det inte bara två tydligt avgränsade könskategorier utan en mängd variationer.

• Juridiskt kön. Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation.

• Könsidentitet. En persons självupplevda kön, det vill säga det kön man känner sig som och vet att man är (exempelvis kvinna, man, genderqueer eller ickebinär).

• Könsuttryck. Hur en person uttrycker kön genom till exempel kläder, kroppsspråk, frisyr, röst med mera.

Dyadisk

En person som inte är intersex kan kallas dyadisk. Ordet beskriver normen.

Ickebinär

En person vars könsidentitet inte är kvinna eller man. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det: en del känner sig som både tjej och kille, andra att man befinner sig mellan de två kategorierna. Många ickebinära är inget kön. En del ickebinära har könsdysfori och behov att ändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. Ibland används ickebinär som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen.

Genderqueer (GQ)

En person som identifierar sig som mellan eller bortom könskategorierna kvinna och man kan kalla sig genderqueer. Genderqueer används ibland synonymt med ickebinär.

Genderfluid

En person vars könsidentitet varierar över tid.

Pronomen

Till exempel hon, han, hen. som till exempel används för personer som är genderqueer eller ickebinära. Hen används ibland också i situationer då en persons könstillhörighet är okänd. Det går inte att se på en person vilket pronomen den har. Rätt pronomen är ett sätt att bekräfta en persons kön/könsidentitet.

TRANS

Intersex/intersexvariation

Intersex är då ens medfödda kropp bryter mot normer kring kön. Ett antal olika tillstånd och diagnoser samlas under detta begrepp. Intersexvariationer är ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling inte följer det förväntade. Någon som har en intersexvariation kan kalla sig för intersexperson. Du som har en intersexvariation kan t.ex. vara man, kvinna eller ickebinär. Intersex säger inte någonting om en persons sexuella läggning.

Transperson

Att bryta mot normer kring könsidentitet/könsuttryck och samtidigt identifiera sig med begreppet trans. Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön man blev tilldelad när man föddes. Ordet trans kommer från latin och betyder ungefär “på andra sidan av”, “bortom” eller “gå över/överskrida”. Trans har ingenting med ens sexualitet att göra.

Transsexuell

En del transpersoner identifierar eller omnämner sig som transsexuella. Transsexuell, eller transsexualism, är även en av de medicinska diagnoser som ställs för att man ska få tillgång till könsbekräftande vård och behandling. Det finns olika könsdysfori-diagnoser, som alla ger tillgång till vård, men just diagnosen transsexualism krävs idag för att kunna ändra juridiskt kön och genomgå underlivskirurgi. Diagnosen ställs av specialiserade könsdysfori-team. Att det är en diagnos innebär inte att man är sjuk, utan att det finns ett behov av vård. Diagnosen är även på väg att döpas om.

Könsdysfori

Könsdysfori är en stark och ihållande känsla av att vara tilldelad fel kön, vilket orsakar psykiskt lidande och ofta en nedsatt förmåga att fungera i vardagen. Könsdysfori kan vara kroppslig och/eller social. Kroppslig könsdysfori kan innebära att vissa kroppsdelar eller en röst kan väcka starkt obehag eller ångest, eftersom de inte stämmer överens med ens könsidentitet. Social könsdysfori uppstår när andra inte behandlar en som det kön man är, t.ex. använder fel pronomen. Många transpersoner, men inte alla, upplever könsdysfori. Könsbekräftande vård och behandling gör ofta att könsdysforin minskar.

Könsbekräftande vård

Samlingsbegrepp för olika sätt att förändra kroppen så att den stämmer överens med könsidentiteten och för att minska könsdysfori. Det kan vara hormonbehandling, olika typer av kirurgi, hårborttagning eller röstträning. Många personer ändrar även juridiskt kön i samband med denna behandling. Benämndes tidigare ofta som ”könsbyte” eller “könskorrigering”. Vården ges till transkvinnor, transmän och ickebinära. För att få rätt till könsbekräftande vård i Sverige krävs en könsdysfori-diagnos.

Transition

Den period då man exempelvis ändrar namn och pronomen och genomgår kroppsliga förändringar i form av könsbekräftande vård.

Transkvinna

En transkvinna är en man-till-kvinna-transperson som registrerades som pojke vid födseln, men har en kvinnlig könsidentitet. Ibland används förkortningen MtF (Male-to-Female) som synonym.

Transman

En transman är en kvinna-till-man-transperson som registrerades som flicka vid födseln, men har en manlig könsidentitet. Ibland används förkortningen FtM (Female-to-Male) som synonym.

Transfobi

En negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck bryter mot normen, eller att tycka att det är sämre att vara transperson än cisperson. Överlappar ofta homofobi.

NORMER

Normkritik

En pedagogisk metod för att skapa mer jämlikhet i samhället. Det handlar om att flytta fokus från individer och det som anses bryta mot normer till att titta på normerna i sig, vilka som får fördelar pga dem och vilka som får nackdelar. Normkritiken syftar till att skapa strategier för förändring av de normer som leder till osynliggörande, exkludering eller diskriminering.

Cisperson

En person som identifierar sig med könet man tilldelades vid födseln. Cispersonsbegreppet kom till för att beskriva normen. Ordet “cis” är latin och betyder ungefär “på denna sida om”. Cis har ingenting med sexualitet att göra.

Cisnormativitet

Den norm som förutsätter att alla är cispersoner, föreställningen om att det bara finns två kön och en förväntan på att män ska ha ett visst könsuttryck, kvinnor ett annat. Normen ger cispersoner privilegier eller fördelar som transpersoner kan sakna.

Heteronormativitet

Heteronormen är en samverkan av olika normer kopplat till kön och sexualitet. Enligt heteronormen är människor antingen tjej/kvinna eller kille/man och ingenting annat. Kvinnor förväntas vara feminina och män förväntas vara maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella. Att följa normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Att bryta mot heteronormen kan resultera i bestraffning i form av allt från tystnad till våld. (Se även tvåkönsnormen och tvåsamhetsnormen).

Tvåkönsnormen/könsbinaritet

Förväntan på och föreställning om att alla människor är antingen kvinnor eller män, baserat på könsorganens utseende. Till detta hör även föreställningen om att dessa två kön är fundamentalt olika. Tvåkönsnormen genomsyrar såväl personers tankesätt som sociala institutioner och funktioner i samhället. Denna norm leder bland annat till att ickebinära osynliggörs och att en del personer med intersexvariationer behöver genomgå ofrivilliga medicinska ingrepp.

Tvåsamhetsnormen

En norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att ha eller vilja ha enbart en kärlekspartner och att denna relation prioriteras över andra relationer, t.ex. vänskapsrelationer, och förtjänar en särskild status både i privatlivet men även i samhället.

Intersektionalitet

Intersektionalitet förklarar hur olika normer och maktordningar hänger samman, påverkar och förstärker varandra. Samt hur människors möjligheter och handlingsutrymme påverkas beroende av flera olika delar av ens identitet, till exempel hudfärg, sexualitet, kön, religion, funktionsförmåga och ålder.

Texter från www.RFSL.se bearbetade
för Humanisten av Janna Aanstoot


Dela artikeln
Taggar