Det senaste numret av Humanisten ska nu börja dimpa ner i era brevlådor, om ni har papperstidning. Annars kan ni läsa artiklarna här, de kommer att läggas ut under våren.
Vad är egentligen kön för något? En enkel fråga med ett komplicerat svar. Varje cell i hela din kropp innehåller genetisk information om ditt biologiska kön. Samtidigt är de egenskaper vi dagligdags förknippar med kön mest kulturella konstruktioner – genus – som kläder, färger, beteenden och lön. Även könsidentitet – det självupplevda könet – har seglat upp i diskussionerna. Könsidentitet är något de flesta av oss aldrig behöver skänka en tanke, eftersom vår könsidentitet stämmer överens med vårt biologiska och kulturella kön. Men för andra präglar diskrepansen mellan yttre och inre könsidentitet hela livet. Slutligen har vi juridiskt kön, alltså vad vi skriver in i officiella dokument. Det kan vi helt bestämma över själva.
Hur vi väljer att se på kön har politiska konsekvenser. Är det biologi vi syftar på blir egenskapen medfödd och mycket svårförändrad. Är det genus vi syftar på kan vi glida in och ut ur olika kön hur vi vill. Pratar vi istället om könsidentitet uppstår en massa följdfrågor – varför ska just kön vara en fråga som avgörs av våra egen uppfattningar om vilka vi är? Varför inte? Och juridiskt kön – vad ska vi med det till? Eftersom vi bestämmer helt själva kan vi koppla det till hårfärg om vi vill, men vad fyller det då för funktion? Fyller det någon funktion nu?
I Sydasien har man sedan länge pratat om ett tredje kön. Gruppen finns omnämnd i flera religiösa texter och utgör en egen kast. Nu kallas de hijras. Främst handlar det om män som vill leva som kvinnor. I modern tid har Nepal, Indien, Pakistan, Bangladesh, Nya Zeeland och Australien på olika sätt infört möjligheten att registrera sig som tredje kön eller okänt kön i officiella dokument.
Det är hög tid att Sverige följer detta initiativ. Efter att Humanisternas hbtq-nätverk förra året inkom med en motion i frågan har Humanisterna tagit ställning för införandet av ett tredje kön. Det här tema-numret är en del i det ställningstagandet. Vad innebär det, varför gör vi det och vad får det för konsekvenser? Sådant är viktigt att diskutera.
Det är inte en helt smärtfri diskussion, som de av er som hänger på sociala medier kanske märkt. (Å andra sidan är inga diskussioner smärtfria på sociala medier.) Det finns en hel del frågor som behöver klaras ut. Ska transsexuella tävla som kvinnor eller män i sport? Hur gör man med toaletter, omklädningsrum, fängelser och kvinnohus? När är man mogen nog att besluta om att byta kön?
Sådana frågor kan ni fundera över när ni läser det här numret. Vi kommer att få anledning att återkomma till frågan, misstänker vi, då det är en del ämnen som inte blir berörda denna gång.
Denna vecka vill vi återigen rikta ett särskilt tack till vår praktikant, Oliver Filipov Madjar, som hjälpt oss med nyheter, texter och annat smått och gott. God läsning!
Janna Aanstoot och Patrik Lindenfors
P.S. Detta nummer är skapat helt utan vår fantastiska humanist och layoutare Uno von Corswant som avled precis innan det var dags att layouta årets första nummer.. Det är med stor sorg och saknad som vi själva försökt att knåpa ihop detta nummer. Det kommer att bli oändligt tomt och oerhört mycket merjobb utan Unos fantastiskt magiska layoutarskills som snabbt och ledigt satte ihop varje nummer av tidskriften under flera (antal?) år.
Tack för allt du bidragit med i förbundet Uno, du har varit en fantastisk energikälla!!
