Massivt stöd för dödshjälp i Sverige

Ny opinionsundersökning från Novus

• • Åtta av tio positiva till frivillig dödshjälp när allt hopp är ute
  • Åtta av tio för en parlamentarisk utredning om möjlighet till frivillig dödshjälp

På föreningen RTVD:s (Rätten till en värdig död) uppdrag gjorde Novus nyligen en undersökning av allmänhetens inställning till frivillig dödshjälp och om sådan bör legaliseras i Sverige. Under perioden 3 – 10 september 2020 har 1 147 webbintervjuer gjorts ur Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, som ger representativa resultat. Novus använder sig av en Sverigepanel bestående av ca 40 000 slumpmässigt rekryterade deltagare som är riksrepresentativ avseende ålder, kön och region. De intervjuade var från 18 till 84 år och svarsfrekvens var 65 %. Vid 1 000 svar är felmarginalen endast ca 3 %.

Flera år har gått sedan tidigare opinionsundersökningar om frivillig dödshjälp har gjorts. Alla har hittills visat att en majoritet av svenska folket ställer sig bakom rätten till frivillig dödshjälp. Under det senaste året har ämnet ånyo blivit aktuellt i media och debatten är livlig i såväl radio, TV och tidningar som i sociala medier. För att följa upp tidigare undersökningar gjordes denna undersökning. Respondenterna fick denna information:

”Statens medicinsk-etiska råd, SMER, har gett ut en rapport om dödshjälp (Smer 2017:2), där det tydliggörs vad som är faktabaserade ståndpunkter i debatten och vad som är åsikter grundade i värderingar. ”Dödshjälp” är samlingsnamnet för åtgärder i vården där en patient får en dödlig dos medicin.

• • Utför patienten själv handlingen kallas det assisterat döende.
  • Görs det av läkare kallas det eutanasi.
  • Att avstå från livsuppehållande behandling är enligt SMER inte dödshjälp.”

Första frågan handlade om de svarandes inställning till frivillig dödshjälp, genom assisterat döende. Andra frågan handlade om inställning till en parlamentarisk utredning om dödshjälp i allmänhet.

Resultatet i sammanfattning:

• • Totalt är åtta av tio positiva till assisterat döende.
    • Till dem som anser att assisterat döende borde bli möjligt för människor som uppfyller de villkor gavs möjlighet att motivera sitt svar. Vanligaste svaren vi då ser handlar om minska lidande och att ingen ska behöva lida. Följt av att alla har rätten att bestämma själva, bestämmanderätt och att det är humant.
    • Även de som anser det är tveksamt eller inte tycker att assisterat döende borde bli möjligt gavs möjligheten till att motivera sitt svar. Här handlar främst svaren om; skulle kunna missbrukas, kan känna sig tvingade och pressade och etiska/moraliska tveksamheter.
  • Totalt svarar nästan åtta av tio att en parlamentarisk utredning absolut eller kanske bör göras (78 %).

”Mot bakgrund av detta tydliga resultat är det helt orimligt att regeringen fortsätter att ducka för frågan. En parlamentarisk utredning bör tillsättas nu”, säger Staffan Bergström, läkare och ordförande i RTVD.

Fler intressanta uppgifter

• • Gruppen 80-84 år var positiv till assisterat döende men i mindre utsträckning än hos alla svaranden – 68 % jämfört med 80 %.
  • Panelen fick en tredje fråga, som inte fick plats i pressmeddelandet. Till frågan om man skulle kunna tänka sig att själva utnyttja dödshjälp, svarade 50 % ja, 36 % var osäker och 14 % skulle inte kunna tänka sig det. Flest ”inte kunna tänka sig” fanns bland de yngsta (18-29 år) 28 % och bland de äldsta (80-84 år) 27 %.

En uppmaning: Dödshjälp är ett både komplext och känslofyllt ämne varför en konsekvent användning av de korrekta begreppen är av vikt. De begreppsdefinitioner från Statens medicinsk-etiska råd vi beskrivit i denna artikel är de vi rekommenderar används vid diskussioner om ämnet.

Ellis Wohlner

För mer information om RTVD – och eventuellt bli medlem – se http://www.rtvd.nu