Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Humanisterna.
Vi är på god väg in i ett helt nytt sorts samhälle. Och, det går fort. En av de viktigaste drivkrafterna är den digitala tekniken. På samma sätt som när spjutet skapade jägarsamhället, när staketet skapade jordbrukssamhället och när motorn skapade industrisamhället så skapar nu den digitala tekniken det högdigitaliserade samhället. Konsekvenserna är av existentiell dignitet. Vad innebär det att vara människa när den digitala tekniken både är vår slav, kollega och, i vissa fall, herre? Och, hur säkerställer vi att det ger oss ett gott liv?
Teknikens betydelse underskattas inte sällan av både samhällsvetare och humanister. Ibland hör man till och med en del av dessa kokettera med att de inte bryr sig om teknik. Det är stort misstag.
Tekniken är den viktigaste förklaringen bakom den samhällsutveckling som innebär att vi inom en generation i genomsnitt kommer att bli hundra år gamla (det var inte så många som fick uppleva sin trettioårsdag i jägarsamhället). Innovationer som datorn, mobilen, den förarlösa bilen, drönaren, 3D-skrivaren, etcetera påverkar samhället, organisationer, professioner och vår fritid i grunden. De ständiga och snabba tekniska förbättringar som dessa innovationer genomgår efter att de uppfunnits fortsätter att förändra våra liv i en mängd små steg. Sammantaget får alla dessa ständiga små steg en fortsatt och enorm omfattande betydelse för hur vi lever.
Tidsandan är som alltid mänsklighetens blinda fläck. Vi reflekterar inte över hur beroende vi blivit av våra mobiler. Vi måste bli påminda om att vi numera nästan aldrig besöker ett bankkontor, att det inte längre finns några resebyråer och att vi allt oftare frågar en ”nätdoktor” om råd när vi inte mår bra. Många vet inte hur få som arbetar i dagens högautomatiserade fabriker (hur skulle de kunna veta det när i vissa fall nästan ingen är där) eller i de minst lika högautomatiserade lagren. Vi glömmer att datorn numera både bokför och deklarerar åt nästan alla. Vi tänker kanske inte på hur mycket information som vi får från våra datorer och hur lite information som numera kommer från tryckta böcker och tidningar. Dessutom påverkar tekniken abstraktioner som vår syn på tid, avstånd och relationer.
Uppräkningen kan förstås bli mycket längre. Och, då är vi är vi ändå bara i början av utvecklingen…
Som humanist ställer man sig förstås frågan om allt detta är bra eller dåligt. Än ännu klokare fråga är den om hur vi skall styra digitaliseringen så att vi tar vara på allt som är gott och undviker allt som är mindre gott relaterat till vad som kommer att ske.
Detta kan bara göras genom våra gemensamma insikter. Insikt kräver i sin tur gemensam bildning och att den gemensamma bildningen därefter uppdateras i takt med utvecklingen. Kravet på att bildningen skall vara gemensam har förstås med en fungerande demokrati att göra. Om det lyckas så är jag övertygad om att digitaliseringen kan bli det bästa som hänt mänskligheten hittills…
Här har humanister i allmänhet och Humanisterna i synnerhet en stor uppgift.
Vilka är då utmaningarna? Låt mig ge några exempel:
Ekonomin utsätts, som vi redan exemplifierat ovan, för i grunden helt nya förutsättningar. Allt mer av det vi värderar är exempelvis gratis. Hur skall kapitalismen och marknadsekonomin hantera ”gratis”?
Branscher, organisationer, funktioner och professioner förändras nu till oigenkännlighet om vi jämför med hur det var för bara något decennium sedan. Vad händer med alla dem som inte anpassar sig i tid?
Det samma gäller demokratin. De politiska partiapparaternas inflytande ersätts av vad som sker på nätet. När, för att ta ett välkänt exempel, andra politiker köpte dyr reklam i traditionella medier 2015-2016 satt Donald Trump och twittrade helt gratis… och vann presidentvalet!
Medierna blir allt svårare att finansiera. Det gör journalistiken både ytligare och slarvigare. Istället informerar allt fler varandra digitalt. Kvaliteten på denna nya information varierar precis så mycket som man kan befara. Inte sällan är den direkt negativ.
De seriösa krafterna försöker, förstås, lösa alla problem på ett så bra sätt som möjligt. Men, det gör inte de illasinnade krafterna. Kriminella, omoraliska och opportunistiska krafter funderar förstås på hur de skall utnyttja den nya tekniken för sina egna syften. Och, vad gör alla de som älskar att plantera hjärnspöken i befolkningen, när de nu kan göra det digitalt?
Allt detta är en stor uppgift för Humanisterna.
Anders Källström
Ekonomie doktor, författare till Du i en smartare värld – så påverkas vi av digitaliseringen och medlem i Humanisternas styrelse i Västsverige.
