Vi hamnar lätt i diskussioner om ord och dess värden.
Vad då konfirmation? ”Konfirmation ÄR ett religiöst ord, man konfirmerar sitt dop och sitt medlemskap i kyrkan”.
Men så behöver det ju inte vara. Vi kan ta tillbaka orden. Vi kan konfirmera att vi är de vi är. Vi kan konfirmera att vi inte längre är de vi var. Vi kan konfirmera att vi är människor och medmänniskor. Vi kan konfirmera att vi är vid liv.
För den humanistiska konfirmationen handlar om allt detta. Om den vi är och den vi vill vara, om att vara människa och medmänniska, om att prata om livet, etiken, vuxenlivet och allt det fascinerande däremellan.
För några veckor sedan skickade organisationen Suicide Zero ut en liten handbok som de kallar ”Livsviktiga snack”. Jag fick den i brevlådan för att jag har en liten glad dotter i uppstudsiga tofsar som snart ska fylla 9. På bokens baksida står att läsa: ”… för dig som är förälder till en 9-12-åring. Forskning visar nämligen att ju tidigare dina barn lär sig att uttrycka sig och prata om känslor, desto bättre klarar de av tonårens (och livets!) stora utmaningar.”
Varje år försöker 5000 unga tjejer och killar att ta sina liv. Det är detta den humanistiska konfirmationen handlar om. Att under en vecka få träffa andra ungdomar att stöta och blöta tankar om livet med. Forma sina tankar och åsikter om världen, få pröva och ompröva. Få testa vem man vill vara, vad man tycker och vad det skapar för reaktioner hos andra.
Som handledare finns vi på lägret för att starta samtal, för att vara bollplank, för att visa på olika sätt att vara människa. Det finns många rätt, många vägar att gå. Längs alla vägar finns medmänniskor att fråga om hjälp och att hålla i handen. Även ”fel” vägar lär oss saker om oss själva, världen och livet.
Samtalsämnena under lägren varierar utifrån deltagarnas önskemål. Vanliga teman är ”Identitet” ”Rätt & Fel”, ”Mänskliga rättigheter”, ”Genus & Kön”, ”Livssyn & Tro”, ”Kärlek & Sex”, ”Rasism och Intolerans”, ”Framtid & Utveckling”. Däremellan äter vi för mycket godis och mat och deltar i gruppaktiviteter som lär oss samarbeta och lär oss saker om varandra. Ungdomarna får visa vilka de är och vad de kan och kanske får de vänner för livet?
Vi predikar inte på våra konfirmationsläger. Vi önskar att alla ungdomarna som vi träffar växer upp till nyfikna, förnuftiga, modiga, medkännande medmänniskor som hittar sin alldeles egna väg genom livet. Flera av dem blir härliga humanister. En del blir kanske härliga något annat. Alla är de hjärtligt välkomna som medlemmar i vårt förbund när och om de vill. Flera kommer tillbaka några år senare som handledare och vägleder nya ungdomar.
Det är vår förhoppning att de alla kommer att välja Livet och förstå att vi skapar vår egen mening tillsammans med andra och att vi kan finna styrka i oss själva och i varandra. Att vi blir bättre människor genom att lyssna och förstå och att vi har rätt och möjlighet att uttrycka oss så att andra människor lyssnar och förstår oss.
Janna Aanstoot
Ledamot i Humanisternas förbundsstyrelse, tidigare högtidstalare vid den humanistiska konfirmationen vid Valla folkhögskola samt i år konfirmationshandledare för första gången.
