Temat för detta nummer är begreppet kultur. Så låt oss raskt ställa den kanske naiva frågan – vad är det? ”Kultur är allt mänskligt. Det som på samma gång förenar som det som gör oss unika.” Så svarar idéhistorikern Sverker Sörlin i sin senaste bok Kulturens värde. Kultur handlar således om den stora konsten att vara människa i en till synes omänsklig tid. Kultur är därför en livsnödvändighet för vår civilisations överlevnad i en våldsam och farlig värld. Vår mänskliga hjärna har en komplex och unik förmåga att i sitt nu kunna förena det förflutna och framtiden, bland annat i de sköna konsterna som musik, dans, konst, litteratur, poesi, film och teater. Till den kulturella sfären kan även knytas begrepp som bildning, frihet, språk och rätten till kunskap.
I dagens samhälle skall allt gå fort, helst fortare. Snabb ekonomisk och teknologisk tillväxt prioriteras. Eftertanke, analys, tvivel och fördjupning hinns oftast inte med. Kultur har inte ansetts gynna den ekonomiska konkurrensen och samhällets utveckling och har därför nedprioriterats till dagens bottenläge. Alla skall med på samma kulturtåg och fort skall det gå. Trams och ytlighet tar över.
Ett gott exempel på det senare är TV-serien Så byggdes Sverige. Titeln låter lovande, men ack så det blev – ett barnprogram för okunniga barn, men ett dåligt sådant. Att vi tittare är barn eller idioter råder inte minsta tvekan om. Därför tilltalas vi som sådana. Vår tids kunskaps- och bildningsförakt lyser igenom. Inga tysta sekunder för egen eftertanke – musik, skratt, trams och mer musik. Känner mig idiotförklarad, byter kanal eller trycker på den välsignade gröna knappen som gör rutan svart. Så ser det alltför ofta ut i TV-mediet. Kändisar – alltid dessa kändisar – som tävlar, bakar, hackar lök, tar en tugga – oh, så gott – eller går med rycksäck tillsammans i naturen och gör sig, för tittarnas skull, gladare och dummare än de troligen är. Nu har vi jävligt KUL ihop! Ett infantilt TV-mos långt från begreppet kultur. Och vad gör vi, den stora majoritet av tittare, som hatar mello? Var kan vi gömma oss undan detta skval av skrik, sprattel och ljuseffekter?
I kulturbegreppet ingår också vårt språk och att kunna läsa det. Det senaste Pisa-resultatet visar att svenska elevers läsförmåga blir allt sämre. I dag anser 50 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna i 15-årsåldern att läsning av bok är bortkastad tid. Var femte ny högskolestudent har stora problem med att läsa och skriva begripligt och förstå, allt på grund av bristande språkförmåga. Så ser det ut. Hjärnforskningen visar på att dagens skärmberoende och digitala medier minskar förmågan att läsa och skriva. Vem har tid med läsning? Det måste gå undan. Tänk fort och tala fort. Antalet ord per minut är viktigare än dess innehåll. Vi vuxna har försummat att ge dem kulturella rötter och sammanhang, förutom de Youtube-kanaler de själva väljer att följa. Barn som växer upp i hem med många böcker och högläsning av sagor klarar sig bättre. Ett liv utan böcker är ett fattigare liv. Så du förälder; ta bort mobilen från din tonårings sängbord, göm den om du vågar, och lägg dit en bok istället.
Det fanns en tid för arbetarrörelsen och socialdemokratin då just bildning var ett centralt begrepp. I dag är det inte så. I dag verkar bildning snarast ses som en politiskt farlig egenskap hos väljaren. Tänk om de genomskådar vad jag säger! En politisk ängslighet finns även hos vänstern att, genom kulturbegreppet, bli förknippad med svensknationalism, borgerlighet, elitism, ojämlikhet och liknande farliga ting. Kulturen har tyvärr blivit alltför politiserad och politikerstyrd, vilket den inte skall vara. Den skall skapas fritt av människor med idéer och temperament, inte av ekonomiska eller politiska makthavare med sina ideologimanualer och bidragskuvert. Kulturen är mångfacetterad. Det finns alltid något för alla, men allt kan inte vara för alla. En del är brett och lättillgängligt, annat smalt och krävande. Men kultur genererar alltid glädje, väcker nya tankar och insikter, och skapar en riklig och äkta mångfald i människors liv. Så ser kulturens viktiga uppgift ut.
Sture Boström
Naturvetare och humanist i Uddevalla