I Sverige finns drygt 2 000 hembygdsföreningar, främst på landsbygden, som tillsammans har ca 400 000 medlemmar. De lokala föreningarna är kopplade till Sveriges hembygdsförbund.
Enligt de normalstadgar som Sveriges hembygdsförbund tagit fram har hembygdsrörelsen följande ändamål: ”att vårda och synliggöra hembygdens kultur och miljö så att de blir en naturligt grund för ett gott liv”. Det är en viktig uppgift som handlar om att vårda vårt kulturarv.
Kyrkan hade en central roll vid bildandet av socknarna för ca 800 hundra år sedan. Dessa är grunden för hembygdsföreningarna. Då fanns det en självklar koppling mellan kyrkan och bygden i alla avseenden. 1951 blev detfrivilligt att tillhöra Svenska kyrkan. Idag är inte alla medlemmar i Svenska kyrkan, 2024 ungefär hälften av svenskarna. Det är färre än 10 % som deltar i gudstjänst varje månad. Enligt normalstadgarna skall hembygdsföreningarna vara ”partipolitiskt och religiöst obunden”. Detta följs inte alltid.
Jag har själv under många år hållit på med hembygdsforskning och även varit aktiv i lokala föreningar. Jag har stött på både okunnighet om att det finns skrivningar i stadgarna om att föreningen skall vara religiöst obunden och en omedvetenhet om vad detta innebär. Speciellt på landsbygden finns det en lång tradition av samarbete i olika former mellan lokala föreningar och organisationer. Det är också vanligt att samma personer har uppdrag i olika föreningar och organisationer, t.ex. hembygdsföreningen och Svenska kyrkan.
Det uppstår naturliga vi-grupper där man känner sig hemma och inkluderad, men kanske inte alltid tänker på att detta även kan innebära att andra känner sig exkluderade. Det är stor skillnad mellan att vara medlem i en hembygdsförening och att vara medlem i Svenska kyrkan
om man tittar närmare på innebörden i medlemskapet.
Att tillsammans med kyrkan ha gemensamma projekt kring att studera prästgårdars, klockargårdars, kyrkors och kyrkogårdars historia, är självklart inte ett problem för en hembygdsförening utan något positivt. Att man lånar varandras lokaler går också bra. Att börja föreningens årsmöte med bön till Gud är självklart inte möjligt.
Däremellan kan det finnas tveksamma aktiviteter. Det finns föreningar där det i föreningens program finns aktiviteter som ”Friluftsgudstjänst”, vilken genomförs i Svenska kyrkans regi. Jag har svårt att se att detta skulle kunna ligga inom stadgarnas krav på att föreningen skall vara religiöst obunden. Människors religion är något mycket allvarligt och grundläggande. Gudstjänsten är en av grunderna bland de religiösa aktiviteterna
Det är viktigt att alla medlemmar, oberoende av religiös tillhörighet (och även utan sådan) och alla som vill bli medlemmar, skall känna sig välkomna till hembygdsföreningens alla aktiviteter.
Jag har frågat Sveriges hembygdsförbunds generalsekreterare hur han serpå frågan och fått följande svar via mejl: ”… är det naturligt att man samarbetar med kyrkan om det gemensamma kulturarvet. Men det är inte alls OK att samarbetet går in i det religiösa arbetet.
Hur lockande är en friluftsgudstjänst för människor av en annan trosuppfattning eller den stora andel av befolkningen som inte bekänner sig till någon tro. Det är inte att vara religiöst obunden och det motverkar vår vision om en levande hembygd öppen för alla.”
Han skriver vidare ”Du tar upp en fråga som skavt mig under alla år”. Uppenbarligen finns det tveksamheter till nuvarande förhållanden även inom hembygdsrörelsen.
Det känns som om hembygdsföreningarna, i alla fall en del, har kvar rester från en tusenårig kristen hegemoni och ännu inte fullt ut genomgått en nödvändig sekularisering.
Den som är med i en hembygdsförening och tycker att det verkar som om föreningen har ett samarbete med Svenska kyrkan som både är olämpligt och oförenligt med föreningens stadgar kan skriva en motion till den lokala hembygdsförenings årsmöte, som kan se ut så här:
- att hembygdsföreningens stadgar om att föreningen skall vara religiöst beroende är ett viktigt rättesnöre för föreningens praktiska verksamhet,
- att skrivningen i stadgarna om att föreningen skall vara religiöst oberoende innebär att föreningen bland sina aktiviteter eller program inte kan ha med aktiviteter som har stark religiös betydelse, såsom gudstjänster.
Claes Carneck
Hembygdsforskare
