Erfarenheter från skolbesök

Vad händer efter döden? Är vi ensamma i rymden? Går det att tänka helt fritt? Varifrån kommer moralen? Går det att vara troende och samtidigt acceptera vetenskapen? Var går gränsen för yttrandefriheten?

Det är himla kul att höra så djupsinniga frågor lockas fram när vi gör skolbesök. Många elever har eftertänksamma och mogna funderingar och i alla klasser jag besökt har diskussionerna blivit respektfulla även när jag ibland plockar fram mer kontroversiella frågor.

Syftet med våra skolbesök är att berätta om humanism som livsåskådning. Vanligen får vi en lektion eller en dubbellektion inom religionskunskapen men det händer också att vi blir inbjudna att leda workshops i etik. En annan variant är att vi kör tillsammans med Vetenskap och Folkbildning på tema vetenskap, kritiskt tänkande, fake news och liknande, ibland en heldag med 5-6 klasser i rad.

Form och innehåll

Skolbesök kan göras på många olika sätt. Somliga bara pratar med klassen, andra lutar sig mot bildspel och manus. Själv har jag med tiden hittat en kombination av bilder, kortfilmer och frågor som lockar eleverna att debattera, samt en kahoot på slutet.

Vanligt är att vi erbjuds 40 minuter men jag brukar be om mer så att det blir tid till diskussion och reflektion, inte bara presentation. Jag försöker täcka in:

• Humanism som livsåskådning – som kontrast till religion och nyandlighet
• Humanism som livsåskådning – vad det innebär konkret i livet
• Vad Humanisterna gör praktiskt (Sverige och internationellt)
• Vår stora politiska fråga: religionsfrihet och den sekulära demokratin
• Kahoot med åtta frågor: Är du humanist?
• Varför är detta viktigt? Följ oss, engagera dig.

Reaktioner

Ett gott tecken är när eleverna fortsätter att diskutera med varandra på rasten efteråt. Det är också roligt när elever kommer fram efteråt och säger att det var fett skönt att höra något vetenskapsbaserat och hoppfullt som funkar i vår tid (förmodligen som kontrast till någon religiös företrädare de haft på besök).

I en del klasser är det tydligt att läraren jobbat med att uppmuntra till existentiella funderingar. Men den största skillnaden jag märker är när jag ställer en av våra “Är du humanist”-frågor mot slutet, nämligen denna: “Ska det vara tillåtet att skoja om religion, liksom det är tillåtet att skoja om politik?”

På den frågan svarar nästan alla ja i innerstadsskolor med många svenska elever, medan många svarar nej eller tveksam i klasser med många muslimer. Positivt är att det öppnar ett tillfälle för diskussion och eftertanke. “Jag har skojat om religion många gånger, tycker ni som svarade nej att jag ska sitta i fängelse för det?” frågar jag. Några tänker efter och resonerar att det faktiskt är orimligt, medan andra sitter tysta och kompromisslösa, vad det verkar. Kan vi plantera ett frö som öppnar för reflektion så har vi gjort nytta!

Tips

Här några erfarenheter från de drygt 90 klasser jag besökt i sydsverige.

• Det måste vara intressant. Och lite kul. Ingen vill höra en gubbe läsa upp punktlistor.
• Behandla eleverna som vuxna människor. Samma upplägg ska funka för en äldre publik.
• Undvik monolog. Väv in spännande frågor på lämpliga ställen för att locka fram diskussion. När du vill aktivera eleverna, ta gärna hjälp av läraren att få igång samtalsgrupper. En fråga som passar bra för tre minuters bikupor är “Vad hindrar oss människor från att tänka fritt?”
• Håll koll på klockan och var beredd att improvisera – när eleverna kommer igång i diskussion är det ofta värt att offra andra delar av materialet.
• Min princip är att enbart besöka gymnasieklasser eftersom jag tycker det är olämpligt att livsåskådningsorganisationer gör reklam till minderåriga. Undantaget är när religiösa företrädare är inbjudna – då kan en humanist skapa välbehövlig kontrast.

Mer praktiskt för att komma igång:

• Humanisterna har ett grundmaterial som kan beställas via hemsidan. Det är ett ramverk, så var och en får bygga upp eget innehåll och form.
• Om er lokalavdelning redan har skolbesök igång, följ med som “lärling” och lyssna vid några tillfällen. Skapa sedan ditt egna upplägg som du själv förfinar med tiden. Det funkar sällan att bara kopiera andra.
• Innan ni erbjuder era tjänster till skolor, kör en kort studiecirkel där ni testar och är kritiskt ärliga mot varandra: är detta bra och intressant nog? Både innehåll, form och utförande är viktigt. Alla har inte känsla för att stå på scen och ta en ung publik.
• Om du kör bildspel så gör det enorm skillnad att ha en clicker så att du fritt kan röra dig i rummet.
• Ha en plan B ifall bild och ljud inte funkar.