När integrationsfrågan diskuteras är det alltför vanligt att göra den till en endimensionell affär – ibland handlar det om brottslighet, ibland om utbildning. Det är mer fruktbart att se integrationen som ett flerdimensionellt fenomen. I boken Integration bland unga – en mångkulturell generation växer upp (Makadam, 2022) studerar vi flera aspekter av integration i ett riksrepresentativt urval av 5.000 14-åringar (födda 1996), som vi följt till 26 års ålder. Vi visar att den ensidigt negativa bild som ofta målas upp när det gäller utbildning, arbete och inkomst är överdriven. Unga med utländsk bakgrund (som själva immigrerat, eller som är barn till två immigrerade föräldrar) har oftare högskoleexamen än de med svensk bakgrund, och de har inga stora nackdelar i etablering på arbetsmarknaden. Undantaget är de som kommit till Sverige vid 9–10 års ålder eller senare – denna grupp har svårt att nå behörighet till gymnasiet.
Vi har också, vilket är mer ovanligt, studerat social och kulturell integration. Här är det betydligt större avstånd mellan unga med utländsk och svensk bakgrund – vänskapsband och kärleksförhållanden över gruppgränser är inte särskilt vanliga. Segregeringen – vilka man bor nära och går i skolan med – är en viktig delförklaring, men preferenser för att umgås med sådana som är lika en själv spelar också en stor roll.
Det är intressant att se närmare på den kulturella integrationen eftersom den är ofta diskuterad men sällan studerad. Vi har analyserat olika indikatorer, bl.a. språk, nationell identifikation, religion och religiositet, samt olika typer av värderingar. Här finns stora skillnader, särskilt när det gäller religion och religiositet. Nära hälften med utländsk bakgrund i vår födelsekohort identifierar sig som muslimer och ungefär en tredjedel som kristna, medan 41% av unga med svensk bakgrund säger att de inte tillhör någon religion och 57% identifierar sig som kristna. Religiositeten (mätt som hur viktig religionen är för de unga) är mycket starkare bland unga med utländsk bakgrund, även när de själva är födda i Sverige: Totalt menar 70–75% av dem med utländsk bakgrund att religionen är ganska eller mycket viktig för dem; motsvarande siffra för unga med svensk bakgrund är 14%. Religiositeten minskar något mellan 14 och 19 års ålder såväl bland unga med muslimsk som kristen tro, men skillnaden dem emellan minskar bara marginellt (se figur).
Religion och religiositet är förstås en privatsak i den meningen att vi har religions- och åsiktsfrihet. Men religiösa har oftare traditionella värderingar som inte sällan går på tvärs mot det som man numera ofta refererar till som ’värdegrunden’ och som kan ha återverkningar för andra människor. Dit hör t.ex. respekt för sexuella minoriteter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Här finner vi också stora skillnader. En sådan självklarhet för ungdomar med svensk bakgrund som att kunna vara sambo utan att vara gifta (0% säger att det ’aldrig är OK’) är inte lika självklar för unga med bakgrund i Mellanöstern och Afrika (20–24% säger ’aldrig OK’). Särskilt stora skillnader är det för frågor om abort (11% mot 47–58%) och homosexualitet (14% mot 51–57%), men även synen på jämställdhet och acceptansen för våld skiljer sig påtagligt.
För värderingar finns en tendens till integration: Unga med utländsk bakgrund som är födda i Sverige har, jämfört med dem som själva invandrat, värderingar som ligger något närmare unga med svensk bakgrund – även om stora skillnader kvarstår. Vi ser en tydligare integration när det gäller språk och identitet. Det är förstås inte konstigt att unga med utländsk bakgrund som är födda i Sverige har bättre svenskakunskaper än de som immigrerat, men det är värt att notera att för båda grupperna gäller att 80–90% har ett annat hemspråk än svenska. De som är födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar identifierar sig i högre grad med Sverige än de som själva immigrerat. Över tonåren är det vanligt att unga med utländsk bakgrund utvecklar dubbel etnisk identitet (t.ex. svensk-irakier), så kallade ”bindestrecksidentiteter”.
I mångt och mycket lever unga med olika bakgrund separerade liv, med märkbara sociala, kulturella och fysiska avstånd. Särskilt gäller detta för unga med ursprung i länder som ligger långt från Sverige i kulturell, politisk och ekonomisk bemärkelse, framför allt länder i Mellanöstern och Afrika. En intressant fråga för framtiden är om de framsteg som ungdomar med utländsk bakgrund gör i utbildning och arbete på sikt kommer att innebäraen minskning av de stora sociala och kulturella avstånden.
Carina Mood och Jan O. Jonsson
Professorer i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet samt knutna till Institutet för framtidsstudier
