Riksarkivet Medeltidabrev Original: Or. perg. RA 0101 bilder 8 april 1311, Uppsala
Ärkebiskop Nils i Uppsala redogör för hur Botolf från Ösby i Gottröra socken vid två tillfällen uttryckt kätterska tankar beträffande nattvardssakramenten, en gång under utfärdarens företrädare ärkebiskop Nils Allessons tid, och senast på påskdagen år 1310. Vid det första tillfället hade han inför ärkebiskop Nils Allesson avsvurit sig sitt felsteg och gjort bot, men då utfärdaren efter rapport om den senare incidenten från kyrkoherden Anders i Gottröra kallat Botolf till sig, hade denne inte velat inställa sig. Vid ärkebiskopens visitation i Närtuna kyrka samma år hade emellertid Botolf råkat befinna sig där, och efter ett samtal med honom hade ärkebiskopen beslutat att kalla kyrkoherden Anders och sockenborna i Gottröra Peter i Rickeby, Holmvast i Nivsta, Tomas i Rickeby, Olof i Nässja, Livsten i Ösby, Lars i Gottröra, Ingevald i Nässja, Olof i Mälby, Anders i Nässja, Näskonung i Mälby, Anders och ytterligare en Anders från Rickeby samt Lars från Nivsta till Skepptuna kyrka, för att där inför honom avlägga vittnesmål beträffande Botolfs kätterier. Dessa förhördes under ed av prior Israel i Sigtuna och uppsalakaniken Johannes, och av deras vittnesmål anser utfärdaren det bevisat att Botolf gjort de påstådda hädiska uttalandena. Eftersom han emellertid har framhärdat i sina villfarelser, dömer ärkebiskopen honom härmed som kättare och överlämnar honom till den världsliga myndigheten för att lagenligt straffas.
Ur Bygdeboken Norrtälje kommun 2015 står följande om Botolf:
Händelser under medeltiden i Gottröra har satt sina spår i Sveriges historia. Roslagen har Sveriges enda “legaliserade” helgon, den heliga Birgitta, och Sveriges enda dödsdömde kättare som levde och verkade under samtidigt med Birgitta, nämligen Botolf från Gottröra, vars historia lyfts fram av fd kontraktsprost Svante Hagman. Samma år som Girgitta föds dvs 1303, troligen i Finsta, vid påsktid tar sig den uppkäftiga sockenbon Botvid i Gottröra för att förneka förvandlingsundret i nattvarden, dvs att brödet blevKristi kött och vinet blev Kristi blod. Då ärkebiskopen kom på visitation tog han tillbaka vad han sagt, men dömdes till 7 års botgöring. Då denna period gått och han förhördes av prästen, står han emellertid på sig och vägrar att förneka vad han sagt och tyckt. Hans uppkäftighet upprör kyrkans makthavare och han ställs inför rätta och döms hösten därpå. Han sätts i fängelse i Uppsala. Då han trots påtryckningar inte ändrat sig, stadfästs dödsdomen skärtorsdagen 1311. Om han verkligen avrättas är det ingen som vet.
Text: Gottröra hembygdsförening
