- Vad är hädelse?
Hädelse, eller blasfemi, innebär att någon genom ord eller handlingar kränker det som någon annan anser heligt. Det kan handla om att uttrycka sig nedvärderande om någon religions Gud men även om att uttrycka sig föraktfullt om religionens företrädare, till exempel ett helgon eller en profet. Enligt Mose lag rådde dödsstraff för hädelse:
Den som smädar HERRENs namn skall straffas med döden; hela menigheten ska stena honom.
- Utvecklingen av hädelsebrottet i Sverige
I Sverige gällde sedan lång tid tillbaka dödstraff för hädelse mot kristendomen. Först i 1864 års strafflag mildrades påföljden till fängelse. Efter andra världskrigets förföljelse av judar ändrades formuleringen från hädelse till brott mot trosfrid och kom då att också omfatta andra religioner än kristendom. År 1970 upphävdes brottet hädelse/trosfrid. Det ansågs inte längre behövas ett särskilt skydd för religioner som motiverade inskränkningar i yttrande- och tryckfriheterna. I stället ansågs bestämmelser i brottsbalken kunna tillämpas om hets mot folkgrupp, förargelseväckande beteende, ärekränkning, störande av förrättning och störande av allmän sammankomst. År 1999 motionerade en riksdagsman från Kristdemokraterna om att åter införa ett straff mot religionskränkning men motionen avslogs av riksdagen. Yttrandefrihetslagstiftningen i Sverige innebär att var och en har rätt att kritisera en religion eller företrädare för religionen. Religionsfriheten innebär att var och en har rätt att fritt utöva sin religion men medför inget skydd mot kritik av religionen.
De nu upphävda straffbestämmelserna om hädelse tillämpades i praxis. Bland de mest kända fallen är dödsdomarna 1676 mot Johan von Sack och 1706 mot landsfiskalen Johan Schönheit för hädelse och spridande av otillåtna skrifter. August Strindberg åtalades 1884 för hädelse i den s.k. Giftasprocessen, därför att han beskrivit nattvardsvin och oblater som vanliga matvaror men frikändes i följande rättegång. Hjalmar Branting blev som ansvarig utgivare av tidningen ”Socialdemokraten” dömd till böter och fängelse för att ha publicerat två uppsatser vars innehåll betecknades som förnekelse och hädelse.
- Hädelseförbudet i Koranen
I Koranen finns ett förbud mot hädelse:
Allah fördömer dem som smädar och sårar Honom och Hans sändebud och Han utestänger dem från Sin nåd i detta liv och i det kommande. Han har ett förnedrande straff i beredskap för dem.
Det råder också ett avbildningsförbud i Koranen. Blasfemilagar finns nu i ett 70-tal länder. Också I Finland kan brott mot trosfrid straffas med böter eller fängelse i 6 månader.
Brotten hädelse och avbildningsförbud nämns i den så kallade Kairodeklarationen från 1990 om muslimska rättigheter som förhandlats fram mellan ett antal muslimska länder. Enligt deklarationen går alltid värnandet om religionen före yttrandefriheten. Dödsstraff för hädelse finns i dag i ett 10-tal arabstater. Författaren Salman Rushdie dömdes i Iran 1989 till döden för hädelse mot Islam. År 2007 utfärdade al-Qaida en dödsdom mot den svenske konstnären Lars Vilks som avbildat profeten Mohammed som rondellhund.
- Smädelse av Islam
Den danske konstnären Kurt Westergaard avbildade 2005 i Jyllands-Posten profeten Mohammed med en bomb inlindad i turbanen. Det ledde till protester i muslimska länder och bojkott av danska varor. Lars Vilks publicerade rondellhundar som avbildning av profeten Mohamed i Nerikes Allehanda i augusti 2007. Det ledde som bekant till dödshot, attentat och total ofrihet. 1995 publicerades satirteckningar och karikatyrer av profeten Mohammed i den franska tidningen Charlie Hebdo. Följden blev ett attentat med 12 döda. Senare sköts en fransk lärare till döds efter att ha undervisat om yttrandefrihet i förhållande till religion.
- Vad har Lars Vilks gjort?
Vilks har provocerat muslimer, särskilt dem som är mer fundamentala till sin läggning. Han har tänjt yttrandefrihetens gränser. Men han har inte begått någon brottslig handling. Enligt journalisten Janne Josefsson har Vilks försvarat rätten för provokativ konst och yttrandefriheten mot religiös fundamentalism. Journalisten Ola Larsmo försvarade i Dagens Nyheter 2011 Lars Vilks rätt att häda under rubriken ”Kan vi enas om att vi aldrig får tystna av rädsla?” Larsmo skrev:
Jag är för Vilks rätt att häda, både sådant andra håller heligt och det jag själv anser okränkbart. Det är rättigheter som Pen som en av många organisationer kämpat för i många år. I samma ögonblick människor tystnar av rädsla stängs syretillförseln i ett samhälle. … Att jag sedan personligen anser att hans rondellhund är osmaklig är nästa fråga. Den tar vi sedan vi enats om de övergripande principerna. … Saker som man själv ogillar måste kunna sägas. Den som vill något annat hör till de farliga. Det är yttrandefrihetens kärna.
- Gränsen mot brottsligt hets/hatbrott
Det är tillåtet att angripa religionen Islam och andra religioner men man får inte angripa muslimer eller andra religiösa utövare som grupp. Det är inte förbjudet att hata. Att som den danske politikern Rasmus Paludan bränna och sparka på Koranen är i sig inte olagligt. Det ingår i yttrandefriheten. Men om ett sådant agerandet övergår i hot mot muslimer, kan det bli fråga om brott, närmast hets mot folkgrupp. 16 kap. 8 § Brottsbalken lyder:
Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp … med anspelning på ras, hudfärg nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse … döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.
- Påskkravallerna 2022, koranbränning januari 2023
I olika städer i Sverige utbröt en serie upplopp under april 2022. Det skedde i anslutning till att Rasmus Paludan demonstrerat mot Islam genom att bränna Koranen. I upploppen skadades 300 poliser av bland annat stenkastning. Många våldsverkare greps och dömdes senare till fängelse för våldsamt upplopp och grovt blåljussabotage. I en särskild riksdagsdebatt med anledning av händelserna sade tidigare justitieminister Morgan Johansson följande (något redigerat):
Vi tycker att det är en avskyvärd handling att bränna en bok som många betraktar som helig i det enda syftet att såra, skada och förödmjuka. Men vi lever i en demokrati och i en demokrati får man säga saker som andra tycker är stötande, hånfulla eller kränkande.
Lördagen den 21 januari 2023 brände Rasmus Paludan en koran utanför den turkiska ambassaden i Stockholm sedan han fått tillstånd att demonstrera. Aktionen ledde till protester från Turkiet och flera andra länder. Efter händelsen skrev statsminister Ulf Kristersson på sitt Twitter-konto på engelska att brännande av böcker som är heliga för många är en djupt kränkande behandling och fortsatte:
Jag vill uttrycka min sympati till alla muslimer som är kränkta över vad som hände i Stockholm i dag.
Senare utvecklade han sitt resonemang i en intervju:
Det är lagliga saker som ska vara lagliga, men allt som är lagligt måste man inte uppskatta.
- Sammanfattning
I Sverige finns sedan länge ingen lagstiftning mot hädelse. Vi får fritt kritisera olika religioner. Yttrandefriheten tar över. I muslimska länder är det i allmänhet tvärtom. Det är brottsligt att häda. Straffet är ibland döden.
Håkan Torngren, pensionerad jurist, tidigare verksam i offentlig sektor
