Alla behöver välfärd
Otaliga är de gånger det påståtts att miljöproblem skulle kunna lösas genom att alla skulle kunna konsumera mindre. Detta är inget annat än ett elitiskt tankesätt. Åtminstone fem miljarder människor behöver snarare konsumera mer: saker som elspisar, kylskåp och bättre livsmedel.
Västvärldens miljöpolitik, särskilt i tredje världen har motverkat ekonomisk tillväxt, trots att sådan är nödvändig för att utsatta ska lyftas ur fattigdom och få bättre livschanser. Vi har hindrat fattiga småbönder i utvecklingsländer beprövade tekniker som konstgödsel, mekanisering, modern växtförädling och GMO och effektiva bekämpningsmedel mot skadedjur. Man har bedrivit lobbying för att vi personligen ska minska vårt klimatavtryck genom minskad konsumtion, vilket är lovvärt, samtidigt som hälften av vårt miljöavtryck sker inom välfärden såsom skola, vård och omsorg. Där kan vi endast minska utsläppen antingen genom teknikutveckling eller genom att minska välfärden.
Även i Sverige växer klyftorna och barnfattigdomen: vi har många som inte kan välja feelgood-produkter eller lifestylade miljöval utan behöver varenda slant för att få vardagen att gå ihop.
För människan börjar inte prioritera miljöfrågor förrän man vet att det även finns mat på bordet nästa vecka och räkningarna är betalda. Det gäller oavsett vilket land du bor i, eller vilken samhällskategori du tillhör.
Inte förrän Europa hade råd att lösa barndödligheten, fattigdomen, ordna tak över huvudet för medborgarna och skapa sysselsättning för befolkningen kunde arbetet med att rena våra floder börja. Vi lyckades minska våra gifter och ställde högre krav på industrierna. Men trots detta förväntar vi oss att utvecklingsländer i bland annat Afrika och Asien ska ta dessa steg utan att först lösa fattigdomsfrågorna.
Vetenskapen visar vägen
Världen lyckades lösa ozonkrisen genom teknikutveckling, Sverige dekarboniserade sin elproduktion på 80-talet och Östersjön har återigen fått tillbaka havsörnspopulationen trots 70-talets katastrofala PCB-utsläpp.
På samma vis blir det nu uppenbart att när energiförsörjningens nödläge uppdagas, eldar västvärlden hellre med kol eller gas än att omvärdera sina gamla sanningar och demoner kring kärnkraften. När den fossilfria elen inte räcker till längre blir koleldning viktigare än rena miljöfrågor igen.
Den humanistiska rörelsen har inget entydigt svar på klimatfrågorna. Men vi förespråkar att politikerna anammar vetenskapen, teknikutvecklingen och rationella lösningar på miljöproblemen. Därför anser jag som medlem att man bl.a måste jobba med följande frågor där man både beaktar goda livsvillkor för människor, ser till vetenskapliga rön och räddar klimat och miljö:
- Klimatet: Trots en bred förståelse för klimatfrågans allvar händer för lite. All användning av fossila bränslen måste upphöra. Ett klimatneutralt välfärdssamhälle kräver mycket energi, och stora delar av klimatomställningen sker genom övergång till el eller vätgas som framställs av el. Pålitlig och tillräcklig tillgång på fossilfri el – främst genom sol, vind- och kärnkraft – är därför avgörande för hela klimatomställningen.
- Förtätning: En stor del av människans miljöpåverkan beror på att vi tränger undan naturen och stör ekosystemen. Genom en aktiv förtätning, där mer byggs på höjden och markanvändningen blir mer effektiv minskar vi trycket på ekosystemen.
- Biologisk mångfald: Vi befinner oss i den sjätte massutrotningen i livets historia. Det behövs reservat i viktiga områden på land och till havs, och lösningar som möjliggör samexistens genom nya metoder inom skogsbruk, jordbruk och fiske.
- Jordbruket: Romansen med det ekologiska jordbruket måste ta slut. Jordbrukets påverkan på klimat och biologisk mångfald hanteras bäst med moderna vetenskapliga metoder. Fler måste också få tillgång till handelsgödsel och GMO-utsäde, inte minst i Afrika.
- Haven: Världens hav behandlas fortfarande som människan förr behandlade naturen generellt. Skräp och främmande ämnen sprids rutinmässigt. Fisket tillåts överutnyttja bestånden och använda destruktiva metoder som bottentrålning. Havsekosystemen måste visas samma respekt som vi visar ekosystemen på land.
- Skogen: Den polariserade skogsdebatten ställer i alltför hög grad produktion mot miljövärden. Fler värdefulla skogar måste skyddas, men skogsbruket spelar också en viktig roll i klimatarbetet. Med hjälp av ny kunskap, teknik och styrmedel kan vi öka skogens avkastning såväl som dess miljönytta.
Take Aanstoot
Tidigare ledamot i Humanisternas förbundsstyrelse
Ordförande i Ekomodernisterna
