Alla behöver välfärd
Otaliga är de gånger det påståtts att miljöproblem skulle kunna lösas genom att alla skulle kunna konsumera mindre. Detta är inget annat än ett elitiskt tankesätt. Åtminstone fem miljarder människor behöver snarare konsumera mer: saker som elspisar, kylskåp och bättre livsmedel.
Västvärldens miljöpolitik, särskilt i tredje världen har motverkat ekonomisk tillväxt, trots att sådan är nödvändig för att utsatta ska lyftas ur fattigdom och få bättre livschanser. Vi har hindrat fattiga småbönder i utvecklingsländer beprövade tekniker som konstgödsel, mekanisering, modern växtförädling och GMO och effektiva bekämpningsmedel mot skadedjur. Man har bedrivit lobbying för att vi personligen ska minska vårt klimatavtryck genom minskad konsumtion, vilket är lovvärt, samtidigt som hälften av vårt miljöavtryck sker inom välfärden såsom skola, vård och omsorg. Där kan vi endast minska utsläppen antingen genom teknikutveckling eller genom att minska välfärden.
Även i Sverige växer klyftorna och barnfattigdomen: vi har många som inte kan välja feelgood-produkter eller lifestylade miljöval utan behöver varenda slant för att få vardagen att gå ihop.
För människan börjar inte prioritera miljöfrågor förrän man vet att det även finns mat på bordet nästa vecka och räkningarna är betalda. Det gäller oavsett vilket land du bor i, eller vilken samhällskategori du tillhör.
Inte förrän Europa hade råd att lösa barndödligheten, fattigdomen, ordna tak över huvudet för medborgarna och skapa sysselsättning för befolkningen kunde arbetet med att rena våra floder börja. Vi lyckades minska våra gifter och ställde högre krav på industrierna. Men trots detta förväntar vi oss att utvecklingsländer i bland annat Afrika och Asien ska ta dessa steg utan att först lösa fattigdomsfrågorna.
Vetenskapen visar vägen
Världen lyckades lösa ozonkrisen genom teknikutveckling, Sverige dekarboniserade sin elproduktion på 80-talet och Östersjön har återigen fått tillbaka havsörnspopulationen trots 70-talets katastrofala PCB-utsläpp.
På samma vis blir det nu uppenbart att när energiförsörjningens nödläge uppdagas, eldar västvärlden hellre med kol eller gas än att omvärdera sina gamla sanningar och demoner kring kärnkraften. När den fossilfria elen inte räcker till längre blir koleldning viktigare än rena miljöfrågor igen.
Den humanistiska rörelsen har inget entydigt svar på klimatfrågorna. Men vi förespråkar att politikerna anammar vetenskapen, teknikutvecklingen och rationella lösningar på miljöproblemen. Därför anser jag som medlem att man bl.a måste jobba med följande frågor där man både beaktar goda livsvillkor för människor, ser till vetenskapliga rön och räddar klimat och miljö:
Take Aanstoot
Tidigare ledamot i Humanisternas förbundsstyrelse
Ordförande i Ekomodernisterna