Humanisterna välkomnar ett etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning, men anser inte att detta förslag är tillräckligt för att värna barns och elevers egna religions- och övertygelsefrihet.
I april kom regeringen med promemorian Etableringsstopp för fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning. Regeringen skriver: Etableringsstoppet föreslås införas dels genom att det i skollagen anges att såväl undervisningen som utbildningen i övrigt vid fristående skolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell, dels genom att äldre bestämmelser ska gälla för befintliga fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Humanisterna anser att ett stopp för nya religiösa friskolor är välkommet, men förslaget är inte tillräckligt för att värna barns och elevers egna religions- och övertygelsefrihet. Även befintliga skolor med konfessionell inriktning bör fråntas rätten att ha konfessionell inriktning.
I lagförslaget står det: “Deltagandet i konfessionella inslag ska alltid vara frivilligt. Huvudmannen ska försäkra sig om att vårdnadshavare och barn är införstådda med detta.”
Det är inte rimligt att barn i förskoleålder kan ge ett informerat samtycke – att de varit delaktiga och uttrycka sin mening i denna fråga. Tillsyn av frivilligheten kommer därför bli svår att utföra. För att uppnå ett bättre skydd av barnens egna religions- och övertygelsefrihet bör därför inte heller förskolor med konfessionell inriktning tillåtas.
Barn och elever har rätt till en självständig religions- och övertygelsefrihet. När föräldrar åt sina barn väljer en skola eller förskola med konfessionell inriktning begränsas alltid denna frihet. Detta oavsett av hur omfattande regelverket och kontrollerna är för att tillgodose barnet rättigheter. Den ensidiga religiösa påverkan som förekommer i skolor och förskolor med konfessionell inriktning försvårar för eleverna att forma sin egen tro och övertygelse.
Skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrunder och inte sortera in elever utifrån deras föräldrars livsåskådning. Religiösa friskolor och förskolor bidrar till att dela upp och segregera utifrån livsåskådning på ett sätt som försvårar integration och möjligheterna för elever att möta och skapa förståelse för barn med andra perspektiv, åsikter och övertygelser.
Förhoppningsvis kommer regeringens lagförslag antas av riksdagen innan valet. En majoritet av riksdagens partier har, i olika former, uttryckt att de är för ett etableringsstopp för religiösa friskolor och i en opinionsundersökning utförd av Novus på uppdrag av Humanisterna (2017) svarade en klar majoritet av svenskarna att religiösa friskolor inte hör hemma i det skattefinansierade och obligatoriska skolväsendet.
Ulf Gustafsson
Förbundssekreterare
