Du står framför lösgodisar i en butik och tänker välja dina favoriter. Du behöver bestämma dig vilka smaker du ska välja utifrån valmöjligheterna. Du kan även välja att avstå från att köpa godiset och istället skänka pengarna till Humansithjälpen, då kanske du gör en god gärning, och kallas då för en god människa.
Men frågan är om inte vi alla är goda individer nog redan vid födelsen. Eller kanske godhet inte existerar överhuvudtaget utan är skapad av oss själva. Har människor något ansvar att ingripa och sprida godhet? Räcker inte att vi låter bli att skada andra? Är det handlingen som kan kallas för god eller är det den som utför handlingen? Hur mäts godhet? Frågorna är filosofiska och kräver diskussion och omdefinition relaterat till begrepp som etik, moral, ansvar, människovärde, natur, vetenskap osv. Det enda vi inte behöver ta med i diskussionen är begreppet gud, så länge de religiösa insisterar på att moral och godhet ursprungligen kommer från gudar och deras religioner. Att blanda in gudar i godhet, minskar i godhets värde eftersom gudarna begränsar godhet genom subjektiva definitioner. Därför ska vi ignorera dem i moralfilosofi. Kanske godhet är gränslös men vi inte har upptäckt idén än.
Godhet skapas genom moraliskt ställningstagande som människor ständigt möter i livet. Till och med djuren utför goda handlingar. Vissa handlingar kan ha två olika sidor, exempelvis när ett lejon är hungrig så äter det inte sina ungar utan jagar andras ungar. Det sägs även att för cirka 2000 år sedan i nuvarande Saudiarabien dödade vissa föräldrar sina nyfödda flickor men behöll pojkarna. Om människan har fri vilja så kan hen själv välja mellan att utföra en handling eller avstå. Vid varje situation vi hamnar i krävs ett nytt ställningstagande. Därför behöver vi komma överens och bestämma vilka handlingar är goda för mänskligheten.
Nuvarande godhet är mångfacetterad beroende på vilken livsåskådning vi har. Den är föränderlig och relativ till tid, plats och situation. Godhet blir i de olika fallen avgränsad. Avgränsar vi den gränslösa godheten göra vi omoraliska handlingar. Vi kan förstöra livet för omgivningen och försvåra andras existens. Exempelvis utnyttjar människan djur och natur under kategorin äganderätt. Vi skadar våra barns kroppar i namn av religionsfrihet. Vi dödar varandra för att få makt och pengar. Vi är verkligen irrationella och egoistiska. Men det finns hopp mot dilemman i moralfilosofin. Vi behöver tänka ut logiska lösningar för att bygga en strak grund för människovärdet i samhället. Vi har redan universella mänskliga rättigheter men i dem finns brister och kryphål. Det är på tiden att ta steget framåt och utöka rättigheterna med mänskliga universella moral för att maximera lycka och ett gott liv för alla. Lyckan behöver inte vara kvantitativ med fokus på antal, utan den bör vara individuell och kvalitativ för var och en. Varje person själv vet bäst hur stor lycka hen önskar ha.
Istället för krig kan vi välja förhandlingar med förnuft, istället för hat kan vi välja förståelse och omtanke. Men för att kunna välja människovärdiga valmöjligheter behöver vi komma överens om vad vi menar med begreppet godhet. Humanister kan hämta definitionen från moralfilosofin trots att konsensus tyvärr inte råder där, vilket är ett dilemma i sig. Men det är klokare att använda moralfilosofin för att hämta allmännyttiga principer än att vända blicken till tusental olika religioner som splittra oss genom att dela upp människovärden utifrån olika tro som varken är logiska eller bygger på vetenskap. Visst kan vi ibland koppla vissa religiösa budskap till filosofin, eftersom delar av religioner är hämtade från tidigare filosofer och deras moralfilosofi. Humanister använder ordet livsåskådning för livsperspektiv. För oss är även religiösa perspektiv och religioner livsåskådningar, men vi legitimerar inte att de får mer privilegium i religions namn. Lyckligtvis kan vi genom filosofi, logik och vetenskapliga analys välja de gemensamma förklaringar och definitioner för godhet.
Ett exempel på moralfilosofiska gemensamma nämnare kan vara från Zoroastrianism som religion. Dess filosofi grundar sig på tre sammanhängande pelare som symboliserar en god människa, det är goda tankar, goda ord och goda handlingar. När en människa har god avsikt och pratar i goda termer och även gör goda handlingar så gör hen sin plikt som en ideal människa. Detta kan någorlunda relateras till humanism, ansvar och omtanke, utan att blanda in gud.
Slutligen ska detta understrykas som viktigt: filosofi tillhör inte bara vuxna och äldre människor, utan den börjar redan vid födelsen och kan tidigt aktiveras i människans hjärna. Redan som barn behöver vi på ett enkelt sätt börja prata om människovärde. Skolan kan ha en viktig roll i denna utveckling och det är vuxnas uppgift att locka fram barnens filosofiska tankar genom fritänkande utan religiösidentitet. Föräldrarnas makt över barnens livsåskådning bör minskas, och barn behöver bli medvetna om rätten till sina tankars självständighet. Det är ett utvecklingsområde som vi humanister bör arbeta med genom att påverka politiken att införa livsåskådningskunskap istället för religionskunskap i skolan. Detta skulle vara ett mycket effektivt sätt för barnen att tidigt komma i kontakt med sekulär humanism som en filosofisk och naturalistisk livsåskådning.
Shilan Hasan
styrelseledamot i Humanisterna Örebro
