LADDAR

Skriv för att söka

På tvärs: Etableringsstopp för konfessionella friskolor strider mot såväl bokstav som praxis i barnkonventionen

Dela artikeln

Under rubriken På tvärs ges en inbjuden skribent möjlighet att berätta varför Humanisterna har landat fel i något ställningstagande. Den här gången handlar det om religiösa friskolor.


Kristendomskritiker brukar hävda att det faktum att Bibeln ibland tolkas på olika sätt i olika kyrkor innebär det att det inte går att förstå den heliga skrift såsom författarna en gång avsåg. Lagom till att Barnkonventionen vid årsskiftet blivit svensk lag är det lätt att hävda samma sak om FN-stadgan. Särskilt då det sammanföll med att regeringen presenterade sin utredning om ett etableringsstopp för konfessionella friskolor. Är den rätta tolkningen tillgänglig?

Å ena sidan har försvarare av kristna friskolor strukit under att Barnkonventionen garanterar rätten till konfessionella friskolor. Onsdagen den 20 november skrev kyrkoledare inom Sveriges kristna råd på DN debatt: ”Samtidigt som barnkonventionen, som inkluderar barnens rätt till religionsfrihet blir lag, arbetar nu regeringen för att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor. Hur stämmer det överens?”

Å andra sidan skrev representanter för Humanisterna några dagar senare i en replik: ”Sveriges kristna råd förstår inte hur religiösa friskolor begränsar barns religions- och övertygelsefrihet.”

Båda sidor argumenterar alltså utifrån Barnkonventionens skrivelser om att varje barn har rätt till religionsfrihet (artikel 14) men kommer till olika slutsatser.

Förvånansvärt lite i debatten om förbud av konfessionella friskolor har samtidigt berört Barnkonventionens artikel 29 om vad utbildningen syftar till, och som garanterar exempelvis kyrkors rätt att bedriva friskolor så länge de följer läroplanen.

Där framgår det att: ”Inget i denna artikel eller i artikel 28 [som garanterar rätten till utbildning] får tolkas så att det medför inskränkning i den enskildes och organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsinstitutioner, dock alltid under förutsättning att de principer som fastställts i punkt 1 i denna artikel iakttas och att kraven uppfylls på att undervisningen vid dessa institutioner ska stå i överensstämmelse med vad som från statens sida angetts som miniminorm.”

Denna artikel lyfts fram i den aktuella utredningen ”Nya regler för skolor med konfessionell inriktning” (SOU 2019:64) som en minst sagt försvårande omständighet i att förbjuda nya fristående skolor med religiös profil: ”Etableringsstoppet framstår också som problematiskt i förhållande till artikel 29.2 barnkonventionen, som även den rör etablering av skolor.” (sid 41)

Detta har inte hindrat utbildningsminister Anna Ekström från att redan nu – innan en remissrunda ens har påbörjats – utfärda löften om att förbjuda nya konfessionella friskolor. I Aktuellt samma dag som utredningen överlämnades gav Ekström i huvudsak två skäl varför regeringen kan – och kommer – införa ett etableringsstopp för konfessionella friskolor trots de konventioner som Sverige förbundit sig till:

  1. Det finns ett friutrymme i Europakonventionen för nationellt självbestämmande över skolan.
  2. Ett etableringsstopp skulle förenkla integrationen.

Men som utredningen själv skriver: “För att en begränsning ska anses nödvändig i ett demokratiskt samhälle krävs att den är proportionerlig” (sid 135). Utredaren själv finner inte någon saklig grund för att låta frågan om integration motivera ett etableringsstopp. På sid 426 skriver han: “En strävan ska vara att skolan ska arbeta för att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Att öka likvärdigheten och minska segregationen skulle därför kunna utgöra sådana angelägna samhälleliga intressen som kan motivera en inskränkning av näringsfriheten och därmed begränsningar i möjligheten att driva fristående skolor med konfessionell inriktning. Det är dock inte självklart att ett etableringsstopp kan ses som en ändamålsenlig eller proportionerlig åtgärd för att komma till rätta med dessa problem, som även torde kräva andra insatser.”

Att införa ett etableringsstopp för konfessionella friskolor är inte bara juridiskt “trixigt”, som ministern uttryckte det när utredningen överlämnades. Det strider mot såväl bokstav som praxis i de gällande konventionerna. Det som verkligen borde oroa är därför politiker som vill ”trixa” med konventionstexter – oavsett uppfattning om konfessionella friskolor.

Jacob Rudenstrand, bitr. generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen


Dela artikeln

Lämna kommentar

Your email address will not be published. Required fields are marked *