Den frågan är utgångspunkten för Art Initiative – ett nu tretton år gammalt projekt i vilket samtidskonst görs till en naturlig del av vad det är att vara student på Handelshögskolan i Stockholm. Art Initiative, som startades år 2013 av Lars Strannegård, som då var prorektor, som ville dela med sig av vetskapen om hur stor roll samtida konst hade spelat i hans liv och i hans forskning.
Art Initiative
År 2013 lanserade Handelshögskolan i Stockholm Art Initiative. Projektet engagerar främst studenter och fakultet men når också många andra – inklusive allmänheten. Art Initiatives mål är att öka kunskapstätheten på campus genom att komplettera ämneskunskap med konstens estetiska och sensoriska sätt att förstå. Art Initiative innefattar en omfattande permanent samling av samtidskonst, tillfälliga utställningar, åtta klassrum skapade av ledande konstnärer, konstvandringar, en litterär bokcirkel, regelbundna konstsamtal med konstnärer och akademiker, kreativa workshops och konsten integrerad i delar av undervisningen.
Sedan dess har vi på Handels undersökt vad konsten gör och kan göra hos oss. Vi ser konsten som kunskap. Vi lär oss genom konsten om vår samtid, om oss själva och om vår relation till andra – och till annat.
Under dessa år har handels också skapat ett utbildningsuppdrag – det första i skolans historia. Det förkortas FREE. Skolan vill utbildade Faktabaserade, Reflekterande, Empiriska och Entreprenöriella studenter. Alla på skolan jobbar för FREE. Art Initiative är en viktig del.
Vad gör konsten på en skola? Vad gör den med ett rum eller en korridor eller för ett samtal? Hur kan vi tillsammans med studenter och fakultet förstå detta? Hur kan vi förstå det språk, den kommentar, den väg in i stora avgörande politiska frågor såväl som till subtila mellanmänskliga förlopp, som konsten kan vara? Hur kan vi låta den göra det? Hur kan vi komplettera konsten så att det blir så?
På tretton år har Art Initiative växt från ett program med konstvideos som visades i skolans atrium i samarbete med konsthallen Magasin III, till att idag vara ett projekt som helt genomsyrar skolan. Vår permanenta samling innehåller 140 verk – utspridda i korridorer, trapphus, bibliotek, atrium, mötesrum och utanför skolans väggar. Vi har åtta konstklassrum: rum som är inte bara lärmiljöer utan också är konstinstallationer. De är skapade av några av Sveriges och också världens mest renommerade konstnärer (Yinka Shonibare, Marie-Louise Ekman och Rana Begum för att nämna tre). Videoprogrammet rullar fortfarande, med en ny video i månaden på vardera två skärmar. Vi gör tillfälliga utställningar, vissa curerade av våra studenter i kår-organisationen Art Division. Vi har ett program med Art Talks i vilket vi bjuder in konstnärer och andra aktörer för att prata om konst i relation till frågor som är aktuella för studenter, fakultet och personal. Det kan vara klimatet, eller makt, det kan handla om detaljer, om migration, identitet, kärlek eller krig. Under året som gått har Santiago Mostyn varit hos oss och pratat om frågan som upptar honom i hans konstnärskap: den att blivit berövad platsen som man anser vara sitt hem, och hur hitta rätt i världen efter det? I våras hade vi ett samarbete med Inuti – ateljéer för intellektuellt funktionsnedsatta konstnärer – och konstnärerna Hugo Karlsson och Marianne Schmidt kom till skolan och berättade om hur de i sitt konstnärskap funnit sätt att kommunicera hur det är att leva med autism och asperger. Detta är endast ett ax-plock, men tydliggör Art Initiative: Vi vill bredda studenternas kunskap och blick på världen. Vi vill koppla konsten till kunskap. Kunskap till konsten. Vi vill vara den samhällsvetenskapliga institution vi faktiskt är.
Projektet har kommit att kallas för ett bildningsprojekt. Och så är det också – om man tänker på bildning som något mer genomgripande än att veta hur man konverserar på en middag. För bildning – vad är det? Art Initiative och FREE ligger nära Ellen Keys definition av ordet, nämligen “det som är kvar, sedan vi glömt allt, vad vi lärt”. Keys bildningssyn betonade humanism och inre mognad snarare än mekanisk kunskapsinlärning. Key pratade om en demokratisk, helhetssyn på människan som innefattade estetik, litteratur och konst – vi på Handels pratar om Body, Mind and Soul: alla ska rymmas i en högre utbildning.
I bildningsdiskussionen av idag tar vi även AI i beaktande. Vad kan vara viktigare än att utveckla unga människors känsla för vad det är att vara människa i relation till det en maskin kan åstadkomma? Konstens inbyggda komplexitet, känslan av att inte riktigt kunna förstå, att förnimma, att inte kunna förklara saker i ord eller sätta lärdomar på pränt – den kunskapen över sig våra studenter i via konsten. Det ger studenterna en trygghet i relation till kultur – och till det komplexa. En slags erfarenhetsbaserad fördjupning, som erkänner element av oförutsägbarhet i lärandet.
När våra studenter går ut i världen, ut genom vår ekport, har många dörrar öppnats för dem. Med sig har de mer än faktakunskap och metoder. De har också, förhoppningsvis, med sig en förmåga att stanna upp, att se, att reflektera, och att inte alltid behöva ha svaret klart. I komplexa tider tid som kräver snabba beslut kan det vara den viktigaste kompetensen av alla.
Tinni Rappe
Handelshögskolan, Stockholm