Den största samlade faktabanken kring integration är purfärsk med senaste data från juni 2023 och är ett samarbete mellan OECD och Europakommissionen. Resultaten presenteras i rapporten Indicators of Immigrant Integration 2023 – Settling In.
Generellt visar rapporten på en uppåtgående trend där situationen för invandrare förbättras över hela världen. Men det finns givetvis många delresultat som kan vara intressant att läsa för den svenska publiken och jag har valt några som kan vara av särskilt intresse. De är subjektivt utvalda men visar både problem och förbättringar inom integrationen i Sverige jämfört med andra länder. För en fullständig bild kan rapporten läsas i sin helhet.
Integration i länder med kort historia av integration
En del av studien handlar om invandrare i länder som likt Sverige har en kortare historia av invandring.
För Sverige kan man se att invandrare har en lägre anställningsgrad än svenskar men att det skett en förbättring över tid mellan 2011 och 2021. Man kan också se att invandrare inte är mer överkvalificerade för de jobb de får än svenskar och att det är en positiv förändring som skett, vi har blivit bättre på att matcha folks kompetens till deras anställningar. Den relativa fattigdomsgraden är dock högre bland invandrare och det här är ett område som också försämrats över tid. I Sverige är invandrare också mer trångbodda och det har också försämrats över tid. Studien visar dessutom att jämfört med OECD-genomsnittet är det lättare att få svenskt medborgarskap och även om våra invandrarelever har sämre PISAresultat i skolan än våra inhemska elever så har invandrarelevgruppens resultat förbättrats mellan 2011 och 2021.
Utbildningsgrad
Utbildningsgraden är något som i hög grad ökar möjligheten för invandrare till integration och till att få ett jobb. Då svenska invandrare i högre grad är här av humanitära skäl har Sverige inte haft möjlighet att matcha utbildningsnivån hos våra invandrare till de behov vi har på arbetsmarknaden. Det är ju inte primärt därför de befinner sig i landet.
I figuren nedan kan man se att Sveriges invandrare i högre grad än EU i övrigt har högutbildade invandrare. Om man ser på invandrargruppen i Sverige så är de i lika hög grad högutbildade som den svenska befolkningen. Däremot är graden lågutbildade högre bland invandrarna än i den svenska befolkningen. Vi har en relativt låg grad av lågutbildade i den inhemska befolkningen och de invandrade med låg utbildning ställer därför till det lite extra för det svenska samhället vars skolsystem inte riktigt är anpassat för denna grupp och vars arbetsmarknad också saknar tjänster för dessa medborgare.
Anställningsgrad
Rapporten redovisar även fördomar om invandrare och först ut är de inhemska medborgarnas uppfattning om hur anställningsgraden förändrats för invandrare över en tioårsperiod.
Rapporten visar att svenskar uppfattar invandrares anställningsgrad över tid som betydligt sämre än vad den verkligen är. Vår negativa syn ligger på ungefär samma nivå som länder som Ungern och Frankrike.
Dessa uppfattningar i den svenska populationen ska relateras till de fakta som redovisas i den figuren nedan där de lågutbildade i hög grad saknar anställning.
I figuren kan vi se att anställningsgraden för högutbildade invandrare ligger högre än EU’s medelsnitt men förlågutbildade ligger Sverige i topp vad gäller arbetslöshet. Vi har alltså i hög grad lyckats med arbetsintegreringen av högutbildade men i mycket hög grad misslyckats att få de
lågutbildade invandrarna etablerade på arbetsmarknaden.
Ekonomi och socioekonomiska faktorer
Även om invandrare får jobb i Sverige så har de en utsatt situation på arbetsmarknaden och en ekonomisk problematik. Invandrare har en betydligt lägre medianinkomst än svenskarna.
Inkomstskillnaderna mellan invandrare och de inhemska svenskarna är en av de största i världen, sett utifrån de länder som beforskats i denna rapport. Det är oklart om dessa siffror inkluderar personer utan anställning och det därför är de arbetslösa låginkomsttagarna som drar ner värdet eller ej.
Inkomstskillnaderna såväl som arbetslösheten hos lågutbildade leder till att den relativa fattigdomen hos invandrare i Sverige är extremt hög. Över 30% av invandrarna lever på en inkomstnivå som i hög grad skiljer sig från resten av befolkningens.
Trångboddhet är något som följer i kölvattnet av de låga inkomsterna. Sverige är det enda land i Norden där trångboddheten är större än både i OECD-länderna och i EU generellt. Det är svårt att hitta billigt boende i Sverige och det byggs för lite hyresrätter som folk har råd med. Vi får också ett extremt segregerat samhälle när folk inte har några alternativ vad det gäller boenden, varken vad gäller tillgång på bostäder eller ekonomiska förutsättningar att flytta.
Syn på integration
Sammantaget har svenskarna en pessimistisk syn på integrationen i landet. Som syns på figuren här denanför anser inte mer än 25% att Sverige lyckats med integrationen. Här hamnar vi återigen tillsammans med Lettland, Frankrike och Ungern i vår pessimistiska syn. Frågan är vad detta reflekterar. På lokal nivå är vi nämligen nöjdare: 43% är nöjda, eller relativt nöjda med integrationen i vår stad eller region.
Janna Aanstoot