Mänsklig historia är fylld med olika intryck av tribalism. En kategoriseringsprocess av människor som genom historien är upplagt för att skapa i olika fack som skarpa linjer för ett vi och ett dem. Denna process kan manifesteras i allt från nationell tillhörighet, till vilket fotbollslag en individ favoriserar ända till ytterligheter och oväsentligheter som vilket kön en individ beskrivs som. Tribalism skapar i sin essens olika generaliseringar eller illustrationer av hur olika grupper människor “är” beskaffade. Man ges alltså en stämpel. Med denna stämpel följer förväntningar så som karaktärsdrag eller mönster av beteenden som nödvändigtvis inte instämmer på individen eller gruppen. Det innebär att individer med enkelhet kan komma i konflikt med förutbestämda uppfattningar från medlemmar i stammen eller individer utanför stammen. Kategorisering blir ett simpelt verktyg för hjärnan, en bekvämlighet för lata hungriga aphjärnor.
Tribalism kan skapa förutbestämda ringar på vattnet, vissa med positiva konnotationer och andra med negativa sådana. Konflikter kan skapas/uppstå mellan olika grupper men kan ibland också uppstå mellan individer inom samma grupp. När en konflikt i identitet uppstår hos en individ kan valet stå mellan att vinna säkerheten av gruppen och därmed bli en i massan, eller ha modet att stå upp för sin individualism och egna sätt att vara. Genom att anpassa sig till en mediokerhet och för att inte på något sätt sticka ut, vinner gruppmedlemmen säkerhet i gruppen men ger samtidigt upp sig själv, förlorar sin äkthet och autenticitet som en fritänkande person. Vad är individualism? Det finns individer med enastående personligheter i all världens färger som aldrig riktigt passar in. Deras närvaro och personligheter sticker ut och befriar oss andra från en grå tillvaro till att vår värld blir mer färgad och mångfacetterad.
Problemet med en konform grupp som är konservativ i sitt sätt att vara är att det exkluderar och blir en barriär för individens och gruppens utveckling. Eftersom individen försvinner i havet av mängden människor försvinner deras ansikten tillsammans med deras färgsprakande personligheter. På bekostnad av individualismen kan gruppens konformitet vara ett hinder och det innebär att individens färdigheter inte utvecklas till den grad som den borde. Därmed blir mänskligheten direkt fattigare till följd av detta. Ryggmärgseffekten för kollektivisering som tribalism representerar i vårt samhälle ett potentiellt hot mot utvecklingen av individen. Illustrationer av olika grupper kan därför skapa destruktiva uppfattningar som i kronologisk tid skapar ringar på vattenytan som kolliderar med människor i vårt samhälle. Exempel på sådana är ringar på vattnet är den historiskt betingade skillnaden mellan män och kvinnor och hur man bör uppföra sig. Jag menar att den fängslande aspekten av en det sociala inte ligger i hur en given norm är uppbyggd men att identiteten bör vara av största vikt. Mitt påstående är att normers inskränkande essens ligger i gruppidentiteten, i stammen. Om en individ inte uppfattas som en del av en given grupp blir den fri från gruppens sociala associeringar.
Om fundamentet av en inskränkande gruppidentitet görs värdelös i en social kontext frigörs människor till andra faktorer än till exempel kön eller andra kategoriseringar. Genom att göra gruppidentiteten värdelös kan tomrummet fyllas med andra relevanta beståndsdelar som är specifikt relevanta till just individen och inte den upplevda gruppen. Min förhoppning är att då kollektiviska tendenser försvinner kommer tomrummet fyllas av färsprakande personligheter i stället för arbiträra sociala uttryck. Jag har en förhoppning till att paradigmet vi använder idag inom en snar framtid blir värdelöst i en social kontext. Där vi i stället kommer att mötas av individer bortom externa ytliga faktorer. Min förhoppning är att de bundna ringarna på vattnet kan brytas och att varje människa kan blomstra som den individen är.
Oliver Filipov Madjar