Genusperspektiv på diskussion – rituellt bråk eller idépresentation?

Share
Dela artikeln

Kön är inte bara vad vi har mellan benen.

Kön tar sig olika genusuttryck och genusförväntningar.

Genus är ett ständigt ifrågasättande av vad du har i huvudet beroende på om du har inåtgeometri eller utåtgeometri mellan benen. Genus är en ständig kamp för att bli lyssnad på för att du uppvisar hänsynstagande i samtal och diskussioner och därmed framstår som svagare och mindre säker i dina argument. Genus är att i högre grad ifrågasättas för den du är och inte p.g.a vad du tycker. Och genus är att i högre grad ifrågasätta dig själv och hindras i ditt uttrycksmönster online p.g.a av hur du blir bemött.

Det råder en lingvistisk skillnad i diskussionsstil mellan den generella mannen och den generella kvinnan (Tannen, 1995) och detta är något som blir än mer tydligt i den digitala världen. Många män ser en diskussion som ett rituellt slagsmål att vinna medan många kvinnor ser diskussion som en arena att presentera idéer på. Kvinnor ger också generellt fler komplimanger för en väl utförd diskussion eller presenterad tanke medan män i högre grad kritiserar det han hört. Kvinnor ställer fler frågor vilket uppfattas som svagt och som brist på kunskap medan män i högre grad uttrycker sig i långa faktapresentationer med eller utan källstöd.

Den digitala arenan är ju heller generellt ingen snäll och finkänslig plats och många som deltar i diskussioner online upplever att de blir trakasserade och utsatta av dem de möter online. Det är inte det att kvinnor utsätts för mer trakasserier än män online, snarare är det tvärtom. Men norsk forskning visar att de kvinnor som utsätts för hat och otrevligheter online i högre grad drar sig undan och justerar sitt sätt att uttrycka sig (Nadim &  Fladmoe, 2019).

”Among those who have received online harassment directed toward group characteristics, 42% (hateful comments) and 25% (unpleasant comments) of the women say they will become more cautious (Model 2). The corresponding numbers among men are 16% (hateful comments) and 7% (unpleasant comments). Thus, these results suggest that as the messages become more aggressive, the gender differences increase”.

De olika kommunikativa stilarna och våra olika sätt att reagera på det vi utsätts för online bör ge anledning till eftertanke. Inte bara för hur vi beter oss mellan könen utan också mellan varandra allmänt i förbundet. Hur behandlar vi varandra online? Behandlar vi trevande nya medlemmar väl? Är vi öppna för att andra har andra åsikter än vi? Behandlar vi folk olika beroende på vilka de är? Har vi överseende med ett övervägande kristet språkbruk av våra avhoppare, frågor som ställs av potentiella medlemmar och tankar och idéer utan tydlig förankring i en rik filosofisk kunskapstradition?
En gnutta självreflektion, ett lyssnande öra och en stor dos ödmjukhet räcker långt i mötet med andras tankar. Kanske kan man bli inspirerad?

Janna Aanstoot

Nadim, M. &  Fladmoe, A. (2019). Silencing Women? Gender and Online Harassment. Social Science Computer Review. Vol. 39:2, pp 245-258. Hämtad från: https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0894439319865518

Tannen, D. (1995). The power of talk: Who gets heard and why. Harward Business Review, Vol 5, Sep-Oct. Hämtad från: https://hbr.org/1995/09/the-power-of-talk-who-gets-heard-and-why


Dela artikeln