Rasism är fel. Alltså inte fel endast i bemärkelsen ond, utan rasism är även fel rent biologiskt. Att vi inte ska döma människor utifrån utseende, framför allt hudfärg, är för många idag en banal självklarhet. Men för många andra är det ändå skillnad på folk och folk. Det är fel.
Hur många gånger har vi inte hört någon säga ”Jag är inte rasist men…” och sedan följer något väldigt rasistiskt? Den som inte betraktar sig som rasist men som ändå dömer utifrån fysiska attribut tror sig göra en faktamässig bedömning att utseendet faktiskt gör skillnad på insidan. Det är fel.
Tankevurpan kan lätt gå till så här. Hundar är en art men har många raser. Likaså går tanken att människan är en art med flera raser. Då hundraser ser olika ut med olika förmågor så gäller det samma för människor. Det är fel.
Den genetiska variationen mellan hundraser är 28% medan variationen mellan folkgrupper endast är 5%. Skälet är att människan har genomgått en naturlig evolution under mycket lång tid, medan hundar har avlats av oss för att ta fram specifika egenskaper. Därför skiljer sig hundraser markant, medan skillnaden mellan folkgrupper är marginell.
Dessutom är det så, och det här är viktigt, att den genetiska variationen inom folkgrupper är betydligt större än mellan folkgrupper. Det betyder att de flesta olikheter mellan människor finner vi inom folkgrupper snarare än mellan folkgrupper. Den som ogillar olikheter bland folk borde i första hand vända sig mot sin egen grupp.
Det är vedertaget inom modern vetenskap att ras applicerat på människor är en social konstruktion. Det betyder att de raskategorier som tagits fram främst utifrån hudfärg och ansiktsutseende är skapade av oss och pekar inte på underliggande biologiska skillnader. Det finns inte mänskliga raser. Det var rasismen som skapade raserna.
Inget land i världen är fritt från rasister. Men de blir färre. Kanske kan de bli ännu färre om de inser att de inte bara har dålig moral, de har även faktiskt fel.
Martin Luther King Jr. uttryckte 1963 att han hade en dröm om att hans barn skulle få växa upp i en värld där människor inte döms utifrån sin hudfärg, utan på innehållet i deras karaktär. Världen är tyvärr inte där än. Det är inte rätt.
David Rönnegard
