LADDAR

Skriv för att söka

Tags:

Kairodeklarationen: mänskliga rättigheter i muslimsk tappning

Dela artikeln

1990 träffades de muslimska länderna inom OIC, (Islamiska konferensorganisationen) för en konferens i Kairo där de antog en reviderad version av FN’s deklaration om mänskliga rättigheter. De muslimska länderna ansåg att FN-deklarationen om mänskliga rättigheter inte i tillräcklig utsträckning tog hänsyn till religiösa och kulturella förhållanden. Kairodeklarationen anses därmed utgöra den muslimska tolkningen av de mänskliga rättigheterna. Deklarationen slår fast att de mänskliga rättigheterna är underställda Koranen och sharialagarna och endast i de fall då de mänskliga rättigheterna inte motsäger dessa grundläggande, av gud givna, reglerna kan de sägas gälla.

Europarådet har slagit fast att Kairodeklarationen på flera punkter skarpt avviker från den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Man har därför antagit resolution 2253 (2019) för att understryka sina medlemsländers skyldighet att följa den europeiska konventionen. Medlemmar i Europarådet är samtliga europeiska länder utom Ryssland och Vitryssland.

Man betonar medlemsländernas skyldighet att skydda rätten till tankefrihet, yttrandefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet som i Kairodeklarationen begränsas genom att:
a.) konvertering från islam ej ingår i de mänskliga rättigheterna,
b.) kritik mot islam ej ingår i yttrandefriheten och
c.) deklarationen fråntar människor deras asylrätt om skälen bryter mot sharialagarna (t.ex kritik av islam).

Man understryker också att Kairodeklarationen bryter mot grundläggande jämlikhetsregler vad gäller:
a.) diskriminering utifrån kön vad gäller rätten till egenmakt, juridiskt stöd, äktenskapsskillnad, familjerätt och arvsförfarande, samt
b.) diskriminering utifrån religion (rättigheterna ser olika ut för muslimer och ickemuslimer).

Europarådet lyfter också andra inkompatibla punkter mellan Kairodeklarationen och den europeiska konventionen:
a.) rätten till liv, exempelvis för homosexuella och ateister
b.) förbud mot tortyr och omänsklig och förnedrande behandling, exempelvis spöstraff
c.) rätt till en rättvis rättegång
d.) rätt till respekt för privat- och familjeliv
e.) rätt att gifta sig och säga nej till äktenskap

Europarådet understryker att åtskillnaden mellan stat och religion är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle och oroas av att sharialagstiftning tillämpas (officiellt eller inofficiellt) i flera av Europarådets medlemsländer, t.ex Turkiet, Grekland, Albanien, Azerbajdzjan och t.o.m i Storbritannien.

Janna Aanstoot


Dela artikeln
Taggar