Islam – en kort introduktion

Islam är världens näst största religion och grundades av profeten Muhammed i Arabien på 600-talet. Islam betyder “underkastelse” och syftar på att människan ska leva i enlighet med Guds vilja. Precis som med Jesus och Buddha finns ingen samtida information om Muhammed utanför den muslimska kontexten. Enligt islam är Gud – Allah på arabiska – den enda guden, och alla människor är skapade för att tjäna och ära honom.

Centrala trosföreställningar

Muslimer tror att Gud är allsmäktig, allvetande och barmhärtig. Koranen, islams heliga skrift, anses vara Guds ord, uppenbarade för Muhammed. Koranen innehåller vägledning för hur muslimer ska leva sina liv, men för att förstå Guds vilja studerar muslimer också haditherna, berättelser om profetens handlingar och ord.

Islams fem pelare

• Trosbekännelsen (Shahada): Att uttrycka och tro på frasen “Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är hans profet.” Detta är kärnan i muslimsk tro och markerar individens inträde i islam.
• Bönen (Salah): Muslimer ber fem gånger om dagen, vända mot Mecka. Bönen är ett sätt att hålla kontakten med Gud och påminna sig om hans närvaro i livet.
• Allmosan (Zakat): Muslimer förväntas ge en viss del av sin inkomst till välgörenhet för att hjälpa de behövande och stärka gemenskapen.
• Fastan (Sawm): Under månaden Ramadan fastar muslimer från gryning till solnedgång. Det finns undantag för vissa grupper, exempelvis sjuka, resande, gravida eller ammande kvinnor, samt barn och äldre.
• Vallfärden (Hajj): En gång i livet bör varje muslim som har möjlighet resa till Mecka och utföra ritualer kring Kaba, islams heligaste plats. Hajj symboliserar trohet och enhet inom islam.

Profeten Muhammeds liv

Muhammed ska ha fötts omkring år 570 e.Kr. i Mecka. Enligt islamisk tro fick han vid 40 års ålder sina första uppenbarelser från Gud genom ärkeängeln Gabriel. Dessa uppenbarelser fortsatte under resten av hans liv och samlades senare i Koranen.

Muhammed mötte starkt motstånd från ledarna i Mecka som såg hans budskap som ett hot mot stadens traditioner och ekonomiska intressen. Förföljelse av de tidiga muslimerna ledde till att Muhammed och hans följeslagare tvingades fly från Mecka till staden Medina år 622, vilket markerar den islamiska tideräkningens början, en händelse känd som hijra. I Medina etablerade Muhammed en stadstat och organiserade en gemenskap byggd på islamiska principer.

Muhammed deltog i flera konflikter efter sin flykt till Medina, både för att försvara den muslimska gemenskapen och för att föra vidare sitt budskap. Islam spreds vidare genom militära segrar och politiska förhandlingar, vilket ledde till att fler områden och stammar anslöt sig.

En central händelse i Muhammeds liv var hans himmelsfärd, som enligt islamisk tro ägde rum en natt när han besökte Jerusalem från Mecka. Enligt berättelsen färdades han på det bevingade djuret Buraq och besökte platsen där Klippdomen ligger i Jerusalem. Från denna plats steg han upp till himlen och mötte där flera profeter, som Abraham, Moses och Jesus, innan han slutligen stod inför Gud. Under detta himmelska möte fick Muhammed bekräftelse på sin profetiska roll och instruktioner om de dagliga böner som är centrala för islam idag.

Muhammed ses som det sista sändebudet från Gud, och hans liv och lärdomar är en central inspirationskälla för muslimer än idag.

Kvinnans ställning i islam

Islam ger kvinnor flera rättigheter, inklusive rätten att äga egendom, rätt till utbildning, att välja sin partner och att ha en viktig roll inom familj och samhälle. Koranen talar om vikten av respekt och värdighet för kvinnor och uppmanar till rättvisa och jämlikhet. Kvinnors roll och rättigheter inom islam har dock varierat beroende på kulturell och historisk kontext.

Hijab (slöjan) är ett av flera klädesplagg och normer kopplade till blygsamhet inom islam. Koranen förespråkar att både kvinnor och män ska klä sig anständigt och undvika att väcka uppmärksamhet på ett sätt som kan anses opassande, men kvinnor behöver täcka sig extra mycket. Förutom hijab finns andra former av klädesplagg som burka, niqab och chador, som skiljer sig åt i hur mycket av kroppen de täcker. Burka täcker hela kroppen inklusive ansiktet, medan niqab täcker ansiktet men lämnar ögonen synliga, och chador är ett heltäckande plagg som ofta används av kvinnor i Iran.

Anledningarna till att kvinnor bär hijab eller andra typer av slöjor kan variera. För vissa är det ett personligt val och en del av deras identitet, för andra är det en kulturell eller religiös förväntan inom samhället eller familjen, för ytterligare andra brutalt tvång.

Sharia – Islams rättssystem

Sharia, som betyder “vägen” eller “stigen” på arabiska, är islams rättssystem och en central del av den islamiska tron. Målet med sharia är att hjälpa muslimer att leva i enlighet med Guds vilja.

Sharia baseras på fyra huvudsakliga källor:

1. Koranen – Islams heliga skrift, som innehåller lagar och principer direkt dikterade av Gud.
2. Haditherna – Profeten Muhammeds ord och handlingar, som ger vägledning i frågor som inte direkt behandlas i Koranen.
3. Ijma – Den samlade överenskommelsen bland muslimska lärda om specifika rättsfrågor.
4. Qiyas – Analogiska resonemang, där man använder principer från Koranen och haditherna för att lösa nya frågor som uppstår.

Tillämpning av Sharia

Sharia omfattar alla aspekter av livet, från personliga frågor som böner, fasta och välgörenhet till sociala och juridiska frågor som äktenskap, arv, handel och straffrätt. Sharia är indelad i två huvudsakliga delar:

1. Ibadat (dyrkan): Regler kring relationen mellan individen och Gud, till exempel böner, fasta och vallfärd.
2. Muamalat (sociala relationer): Regler för relationer mellan människor, inklusive familjerätt, affärsrelationer och straffrätt.

Sharia i praktiken

Hur sharia tillämpas varierar mycket mellan olika länder och samhällen. I vissa länder, som Saudiarabien och Iran, är sharia en del av det nationella rättssystemet och används för att döma i både civila och kriminella fall. I andra länder tillämpas sharia främst i personliga frågor som äktenskap och arv. I många muslimska samhällen används sharia som en etisk och religiös vägledning snarare än som en strikt juridisk kod.

Sharia är ett omdebatterat ämne både inom och utanför den muslimska världen. Förespråkare framhåller att sharia är ett rättvist och gudomligt rättssystem som skyddar individens och samhällets intressen. Kritiker menar att sharia kan leda till onödigt våldsam rättsskipning och orättvisor, särskilt mot kvinnor och minoriteter.

Halal och haram

Halal och haram är centrala begrepp som reglerar vad som är tillåtet och förbjudet enligt sharia.

• Halal betyder “tillåtet” eller “rent” och avser handlingar, mat och dryck som är godkända för muslimer. Exempel på halal är kött från djur som slaktats enligt islamiska regler, äktenskap och ärligt arbete.
• Haram betyder “förbjudet” och avser allt som är otillåtet enligt islam. Det inkluderar exempelvis att äta fläskkött, konsumera alkohol, stjäla eller begå oetiska handlingar.

Utöver halal och haram finns också gråzoner som kallas makruh (ogillat men inte förbjudet) och mustahabb (rekommenderat men inte obligatoriskt).

Olika inriktningar inom islam

Islam är uppdelad i flera inriktningar och sekter, där sunni och shia är de största.

Sunniislam

Sunniislam är den största inriktningen och omfattar cirka 85–90 % av världens muslimer. Sunnimuslimer betonar att Muhammeds efterträdare, kaliferna, skulle utses genom konsensus bland muslimska ledare. Den första kalifen, Abu Bakr, valdes efter Muhammeds död, vilket sunniter ser som en legitim övergång. Sunniterna fokuserar på profetens exempel (sunnah) och kollektiv enighet.

Shiaislam

Shiamuslimer, cirka 10–15 % av världens muslimer, anser att Muhammed utsåg sin kusin och svärson, Ali, som sin rättmätige efterträdare. Shiaislam betonar ett linjärt ledarskap genom imamer, som anses vara andligt vägledda och rättfärdiga ledare. Den största shia-grenen är tolv-sekten, som tror på tolv imamer och väntar på återkomsten av den tolfte, Mahdi, som ska bringa rättvisa. Shia är särskilt stark i länder som Iran och Irak.

Sufism

Sufismen är islams mystiska inriktning och fokuserar på en personlig och direkt förening med Gud genom meditation, bön och andliga övningar. Sufismen finns inom både sunni- och shiaislam och betonar kärlek, andlighet och självförbättring.

Ahmadiyya

Ahmadiyya är en reformrörelse som grundades på 1800-talet i Indien av Mirza Ghulam Ahmad, som anses vara en profet och reformator. Detta avviker från den traditionella islamiska tron att Muhammed var den sista profeten vilket har lett till att Ahmadiyyamuslimer inte erkänns som muslimer i många sammanhang. I Sverige brukar Ahmadiyyaförsamlingen stå på stan som “Fråga en muslim”, vilket alltså är något missvisande.

Wahhabism och salafism

Wahhabismen, som har sitt ursprung i Saudiarabien på 1700-talet, är en puritansk rörelse som strävar efter att rensa islam från innovationer (bid’a) och återvända till ursprungliga islamiska principer. Den är nära kopplad till salafismen, en bredare rörelse med liknande mål. Båda har haft stort inflytande på samtida islamiska rörelser, med tråkiga följder.

Ismailiter

Ismailiter är en gren av shiaislam som skiljde sig från tolv-sekten över oenighet om den sjunde imamen. De är kända för sin progressiva tolkning av islam, och deras nuvarande andliga ledare är Aga Khan. Ismailiter har spelat en framträdande roll inom utbildning och välgörenhet.

Patrik Lindenfors