Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier är två av de mest fram-stående forskarna inom nutida bio-teknik och genforskning. De blev inter-nationellt kända när de utvecklade CRISPR-Cas9, ett genredigeringsverktyg som omdefinierade potentialen för genetisk forskning. Denna upptäckt har revolutionerat bioteknikindustrin genom att göra generedigering mer exakt, billig och tillgänglig. För denna banbrytande teknologi tilldelades Doudna och Char-pentier Nobelpriset i kemi 2020. De är inte bara kända för sitt vetenskapliga arbete men också för sitt engagemang i att främja etik i genredigering. De är starka förespråkare för öppen dialog och kontroll kring användningen av CRISPR-teknologi. Doudna och Charpentier visar att man kan förena banbrytande forskning med ett engagemang för etiska överväganden av den teknik de tagit fram, vilket gör dem till särskilt inspirerande förebilder.
Rosalind Franklin, född 1920 i London, var en brittisk kemist vars arbete hade en fundamental inverkan på vår förståelse av livets struktur och funktion. Hon är mest känd för sitt arbete med DNA:s struktur. Franklin arbetade på King’s College i London där hon tog röntgenbilder av DNA, bland annat den mest kända Photo 51. Denna bild blev avgörande för identifieringen av DNA:s dubbelhelixstruktur, en upptäckt som blev en hörnsten i den moderna molekylärbiologin. När Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 delades ut för upptäckten av DNA:s struktur till James Watson, Francis Crick och Maurice Wilkins kom dock inte Franklin i fråga eftersom hon hade gått bort 1958 och Nobelpriset inte delas ut postumt.
Ada Lovelace (1815-1852) brukar räknas ofta som den första datorprogrammeraren. Född i början av 1800-talet, en tid då kvinnors roller i vetenskapen ofta marginaliserades, visade Ada en naturlig talang för matematik redan som barn. Hennes samarbete med Charles Babbage, uppfinnaren av den analytiska maskinen, en föregångare till den moderna datorn, ledde till en uppsättning anteckningar som innehöll det som anses vara den första algoritmen avsedd för implementering på en dator. I sina anteckningar beskrev Lovelace datorernas bredare potential utöver enbart räkneoperationer. Hon föreställde sig maskiner som kunde manipulera alla typer av innehåll, inklusive musik och konst.
Jane Goodall, Birute Galdikas och Diane Fossey, kända som Leakey’s Angels eftersom de arbetade på uppdrag av den berömda paleoantropologen Louis Leakey, är tre framstående kvinnliga primatologer som revolutionerade vår förståelse av tre av människans närmaste släktingar: schimpanser, orangutanger och gorillor.
Jane Goodall, född 1934 i London, är mest känd för sin forskning om vilda schimpanser i Gombe, Tanzania. Hon observerade verktygsanvändning och att schimpanser har komplexa sociala beteenden som inkluderar krigföring och familjeband, beteenden väldigt lika våra egna. Goodall är en passionerad förespråkare för djurs rättigheter.
Birute Galdikas, född 1946 i Tyskland, är en framstående expert på orangutanger och har studerat deras beteende i Borneos regnskogar i över fem decennier. Även Galdikas arbetade hårt för att skydda orangutanger och deras habitat.
Diane Fossey, född 1932 i USA, är mest känd för sin forskning om bergsgorillor i Rwanda. Även om hennes liv tragiskt avslutades 1985, bidrog hennes arbete till det nuvarande skyddet av dessa utrotningshotade apor och deras habitat.
Alla tre bröt könsmönster inom veten-skapen och förändrade och fördjupade våra kunskaper om primater.
Barbara McClintock (1902-1992) var en amerikansk genetiker som upptäckte transposoner, även kallade “hoppande gener”. Det handlar om gener som kan flytta sig mellan olika platser i arvsmassan. För sitt arbete tilldelades hon Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1983. McClintocks forskning har haft en varaktig inverkan på hur vi förstår genetik. Hennes upptäckt var långt före sin tid, så hennes rön möttes först med skepticism av det vetenskapliga samfundet. Det tog flera decennier innan hennes slutsatser blev accepterade.
Marie Curie, (1867-1934) född i Warszawa, Polen, är en av de mest anmärknings-värda personerna i veten-skapens histora. Curie bröt ny mark både som forskare och kvinna, och hennes liv och arbete fortsätter att inspirera. Curie är mest känd för sitt arbete med radioaktivitet – en term som hon myntade – och för upptäckten av de radioaktiva elementen polonium och radium. Hon utvecklade metoder för separation av radium, vilket ledde till dess användning i cancerbehandling. Marie Curie har den unika äran att ha tilldelats Nobelpriset i två olika vetenskapliga discipliner. 1903 delade hon Nobelpriset i fysik med sin make Pierre och Henri Becquerel för deras studier i radioaktivitet. 1911 fick hon Nobelpriset i kemi för upptäckten av polonium och radium. Curie var den första kvinnan att vinna ett Nobelpris och är den enda personen som vunnit det i två olika vetenskapliga kategorier.
Patrik Lindenfors
