Remissyttrande från Förbundet Humanisterna i samarbete med Föreningen Vetenskap och Folkbildning

I våras kom utredningen Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) som underlag inför arbetet med att ta fram nya läroplaner för grundskolan. Utredningen betonar bland annat naturvetenskapens roll i skolan men missar helt  förändringar inom religionsämnet som vi inom Humanisterna anser är intimt förknippat med möjligheten för naturvetenskapen att ta plats i dagens skola. Av denna anledning skrev vi ett remissyttrande i samarbete med Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF). Nedan följer detta remissvar i oredigerad form.

Förbundet Humanisterna och Föreningen Vetenskap och Folkbildning tackar för möjligheten att ge ett yttrande rörande utredningen Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19).

Humanisterna har en naturalistisk syn på världen, och värnar det sekulära samhället och åtskillnaden mellan religion och politik. Föreningen Vetenskap och Folkbildning är religiöst och partipolitiskt obunden och har till syfte att främja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat.

Vi i Humanisterna och i Vetenskap och Folkbildning uppskattar regeringens ansats att stärka skolans vetenskapliga bas, och stödjer övergripande utredarens förslag som utgör förtydliganden och förstärkning av olika skolämnens mål och innehåll.

Speciellt stödjer vi i detta remissyttrande:
Utredaren betonar vikten av baskunskaper och vill också att det ska tydliggöras att skolan ska förmedla kunskaper som är förankrade i de bästa vetenskapliga förklaringarna, och skriver att delar av läroplanen har en bristande balans mellan olika områden.

Utredaren menar att naturvetenskap bör få en mer framträdande roll i undervisning, betonar vikten av att stärka undervisningen i naturvetenskapliga ämnen och föreslår att elever ska få en djupare förståelse för evolutionära processer och biologisk mångfald, vilket är avgörande för att förstå hur organismer anpassar sig och utvecklas över tid. I ett större perspektiv, och i ett samhälle där relativism, rena lögner och konspirationsteorier översköljer alla, anser vi att det är fundamentalt att ge alla barn en solid och vetenskaplig grund för utvecklingen av sin egen världsbild.

Utöver de förslag som utredaren framför vill vi i detta remissyttrande framföra följande:
Vi vill särskilt lyfta vikten av att skolan måste ge elever, särskilt unga barn, möjligheten till fritt tänkande och att kritiskt granska den kunskap de kommer till skolan med och den kunskap som de ges i skolan. Både vetande och tro är viktigt i människors liv, men tro och vetande är olika storheter som inte kan vägas på samma våg. En modern svensk skola bör baseras på rationellt tänkande och evidens, såsom skollagen säger (”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”, kap 1, §5). Inte minst är detta viktigt för barn som kommer från religiösa familjer, där religiösa förklaringar inte ifrågasätts utifrån naturvetenskapliga evidens.

Vi vill särskilt fokusera på hur ämnet religion ställs i relation till naturvetenskap i skolan.

1. Kritiskt förhållningssätt
   Religiösa förklaringsmodeller bör belysas utifrån naturvetenskapliga perspektiv, och undervisningen bör innehålla kritiska och prövande resonemang gällande religioners förklaringsmodeller av jordens uppkomst och människans utveckling. Därför bör källkritik vara centralt även i religionsundervisningen.
2. Tiden för introduktion

Många barn kommer till skolan med en uppfostran där ifrågasättande och frimodigt tänkande inte har stort utrymme, och där religiösa världsbilder dominerar. Därför anser Humanisterna att skolan har en viktig uppgift i att ge barnen en basal naturvetenskaplig världsuppfattning innan skolan s.a.s. bekräftar en religiös sådan.

I det centrala innehållet för SO-ämnet i årskurs 1-3 står att eleverna ska undervisas i berättelser ur bibeln, samt berättelser från kristendom, judendom och islam. I praktiken innebär detta ofta att lågstadiebarn får höra islams, kristendomens och judendomens förklaringar av hur jorden kom till, hur livet uppstod och hur människan utvecklades innan de introducerats för naturvetenskapliga förklaringsmodeller.

1. Avglorifiering
   Vi vill med detta remissyttrande tydliggöra att vi har respekt för alla livsåskådningar, men anser att religiös tro inte ska ha en särställning och inte bör behandlas med större vördnad än annan livsåskådning, exempelvis humanistisk. Religion måste få kritiseras och ifrågasättas såsom allt annat. I skolan bör de delar i religionskunskapen som rör jordens och människans skapelser behandlas och kritiskt granskas inom de naturvetenskapliga ämnena, medan andra delar av religiositet såsom gudstro, liturgi, traditioner, sedvänjor och lagar som kopplas till religion, bör infogas i exempelvis samhällskunskapsämnet.

Vi i Förbundet Humanisterna och i Föreningen Vetenskap och Folkbildning föreslår, om denna utredning läggs till grund för nya läroplaner, att regeringen också tar in de aspekter som vi framfört ovan.

Humanisterna & Vetenskap och Folkbildning