Madina har flytt Afghanistan med sina barn för att ge dem ett liv. Barnen talar redan bra norska men Madina har haft för mycket att stå i för att hinna lära sig språket, då de relativt nyligen fått uppehållstillstånd i Norge. Humanistens redaktör Janna Aanstoot gör en intervju via Google translate.
Beskriv en dag för kvinnor i Afghanistan idag.
Enligt min mening fångar frågan ”beskriv en dag i afghanska kvinnors liv idag” inte verkligheten för kvinnor i Afghanistan. Kvinnor i Afghanistan lever inte i ordets sanna mening; snarare kämpar de bara för att överleva. För att vara korrekt liknar kvinnors liv i Afghanistan mer att tillbringa en dag i Guantanamo Bay-fängelset, med skillnaden att fysisk tortyr har ersatts av psykologisk plåga och mentala påtryckningar. Dessa påfrestningar har lett till ökad självmordsfrekvens och tvångsäktenskap bland kvinnor i Afghanistan. Den enda plats där kvinnor öppnar och stänger sina ögon är inom de fyra väggarna i sina hem, ett utrymme som både före och efter talibanernas närvaro alltid har varit fyllt med patriarkatets kvävande närvaro.
Vad vinner talibanerna på dessa regler?
De kvinnofientliga lagarna som talibanerna envisas med att införa i samhället är inte nya; de är en fortsättning på en djupt patriarkalisk väg som, trots förändringar i olika grupper och regimer i Afghanistan, alltid har haft många anhängare. Dessa lagar har sina rötter i religiösa och ideologiska traditioner, och talibanernas huvudsakliga syfte med att upprätthålla dem är, enligt dem själva, att bevara sin tolkning av religiösa och islamiska övertygelser—en tolkning som är fullkomligt extrem och förtryckande. Dessa lagar förtrycker mer än halva Afghanistans samhälle och berövar kvinnor deras grundläggande rättigheter.
Du lämnade landet med dina barn. Berätta om dig själv och ditt beslut att lämna Afghanistan!
Jag har fortfarande inte modet att helt återge min sista dag, när jag till sen kväll satt ensam på Inrikesministeriet i Kabul, Sirajuddin Haqqanis högkvarter. Alla mina cellkamrater hade släppts, och jag genomled de mest fruktansvärda stunder bara för att överleva. Jag övervägde att lämna mitt land och min familj, då jag kände att jag höll på att gå sönder under tyngden av terror och psykisk misshandel. Efter att ha släppts återupptog jag mina aktiviteter, men jag sattes snart under talibanernas övervakning. Av rädsla för mina barns säkerhet ordnade jag så att jag blev förflyttad till Pakistan av en grupp jag inte kände och vars avsikter var oklara, men det slutade med att jag blev arresterad av den pakistanska polisen.
I Pakistan satt mina två barn och jag frihetsberövade i sex månader utan hänsyn till vår situation, det faktum att mina barn just hade flytt från talibanernas grepp, och att jag fortfarande stod under talibanernas övervakning. Trots att den norska regeringen var redo att ordna vår förflyttning, nekades vi tillstånd att lämna landet. Efter att ha genomgått otaliga svårigheter och psykologiska påfrestningar, beviljades vi slutligen tillstånd att lämna Pakistan efter sex månader. Norge var det enda land som erbjöd hjälp och stöd till mig och mina barn och stod vid vår sida tills vi tryggt anlände till Norge.
Vilken roll spelar religionen i ditt liv nu?
Religionen har inte spelat någon betydande roll i mitt personliga liv. För mig har övertygelser och värderingar vuxit fram mer ur personliga erfarenheter och mänskliga värden snarare än religiösa läror. Familjen och samhället jag växte upp i följde särskilda religiösa ramar, men principer som integritet, empati och att hjälpa andra har alltid varit viktigare för mig.
Med tiden kom jag att tro att man kan leva ett meningsfullt liv och upprätthålla starka etiska principer utan att behöva följa religiösa övertygelser. Varje person bör finna sin väg i livet baserat på förnuft, erfarenhet och sin egen förståelse. Som muslimsk kvinna anser jag att ingen tro, inklusive min egen, bör påtvingas någon. Jag tror att varje individ har en grundläggande rätt att leva efter sina egna övertygelser och att välja sin livsväg baserat på personliga värden och övertygelser. Enligt min mening är tro och religion personliga angelägenheter, och deras verkliga värde realiseras endast när de väljs fritt, utan tvång. Därför är respekt för mångfalden av övertygelser och skapandet av ett frihetsutrymme för liv och val ett tecken på mänsklig mognad och förståelse.
Finns det något hopp för framtiden i ditt land?
Tyvärr, så länge den terroristiska gruppen talibanerna har kontroll över vårt land, finns det inget hopp för framtiden eller för Afghanistan och dess folks, särskilt kvinnors, utveckling. Talibanerna förvandlar Afghanistan till en fristad för terrorismens odling och spridning, och uppfostrar framtida generationer med en extrem och våldsam ideologi. Denna situation utgör en fara inte bara för Afghanistan utan även för grannländer och slutligen för världen.
Om denna trend fortsätter kommer framtida generationer att berövas möjligheter till intellektuell utveckling, frihet och framsteg, vilket leder till nationens tillbakagång och försvagning på alla områden. I ett sådant allvarligt läge kräver varje hopp om förändring eller en ljusare framtid global solidaritet och ett resolut motstånd mot extremism.
Till skillnad från vad världen kanske tror, engagerar sig afghanska kvinnor inom olika rörelser, både inom och utanför Afghanistan, allt de kan för att bevara kvinnors position och rättigheter. Men som så ofta har skett genom historien, finns det individer som för personlig vinning eller symboliska positioner lovade till dem, ställer sig på talibanernas sida och försöker legitimera denna grupps styre. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns grupper som står emot denna terroristregim och fortsätter att kämpa för det afghanska folkets rättigheter, särskilt kvinnors. Dessa grupper är symboler för hopp och motståndskraft mot extremism, och i dessa svåra tider behöver de globalt stöd och solidaritet.
Janna Aanstoot
