Denna korta essä skisserar historien om offentligt manifesterad ateism i Pakistan, ett samtida fenomen som möjliggjorts genom den breda spridningen av internet och nya medieplattformar. Essän undersöker också utvecklingen av ateistiska digitala infrastrukturer i Pakistan, de utmaningar som ateistiska aktivister möter online och de bredare implikationerna för religiösa diskurser i landet.
Ny medieteknologi har spelat en avgörande roll för att stärka aktivister och skapa ”nätverkspubliker” (Boyd, 2010), där idéer kan delas och debatteras. Förhållandet mellan nya medier och islam har studerats ur olika perspektiv, och forskare har påpekat hur digitala plattformar har omformaterat traditionell religiös auktoritet (Campbell, 2007 & 2010; Zaid et al., 2022).
I Pakistan har internetlandskapet sett en betydande tillväxt, med antalet bredbandsanvändare som nått 130 miljoner 2023, vilket representerar en ökning på 110 % över fem år (Pakistan Telecommunication Authority, 2023). Denna tekniska utveckling åtföljs emellertid av betydande restriktioner för friheten online. Freedom House klassificerar konsekvent Pakistans internet som “inte fritt,” med en minskad internetfrihetspoäng från 31/100 år 2016 till 26/100 de senaste åren. Ahmad och Mehmood (2017) hävdar att staten använder olika övervakningstaktiker, inklusive infiltrering av innehåll, övervakning och avlyssning, särskilt riktat mot religiösa, etniska och sexuella minoriteter.
Mot denna bakgrund har ateister i Pakistan utnyttjat nya medieplattformar för att skapa virtuella gemenskaper och uttrycka sina åsikter. Den första offentliga manifestationen av ateism i Pakistans digitala sfär skedde i form av bloggar, lanserade 2007 under pseudonymen ”Hazrat Nakhuda” (Nakhuda, 2007). Denna blogg markerade början på en mer synlig online-närvaro för ateister i landet.
När sociala medieplattformar blev populära utvecklades ateistisk aktivism i Pakistan. Facebookgrupper som ”Pakistan Atheist and Agnostics” (startad 2010) och ”Pakistani Freethinkers” (2014) skapade utrymme för diskussioner i realtid och gemenskapsbyggande. Dessa grupper har ständigt utsatts för censur och förbud, vilket belyser de utmaningar ateister möter för att upprätthålla sin närvaro på vanliga sociala medieplattformar i Pakistan.
Lanseringen av dedikerade webbplatser, såsom Juraat-e Tehqeeq och Pakistan Atheists and Agnostic Organization, utökade ytterligare den digitala infrastrukturen för ateistiska diskurser. Farooqi (2011) rapporterade att webbplatsen fick 17 000 besök inom 48 timmar efter lanseringen, vilket visar på ett betydande intresse för ateistiska perspektiv trots de risker som är förknippade med att tillgå sådant innehåll.
Den ökade synligheten av ateism online har dock medfört allvarliga konsekvenser för aktivister. Pakistans blasfemilagar utgör ett ständigt hot för dem som öppet ifrågasätter religiösa övertygelser online. Fallet Ayaz Nizami, en ateistisk aktivist som dömdes till döden 2021 för att ha främjat ateism i landet, illustrerar de faror som uppfattade ateister eller blasfemiker står inför i landet.
Pakistanska myndigheter arbetar aktivt för att undertrycka ateistiskt innehåll online genom olika metoder. PTA (Pakistan Telecommunication Authority) beordrar regelbundet sociala medieplattformar att ta bort ”blasfemiskt” innehåll, blockerar ateistiska och sekulära webbplatser, och samarbetar med underrättelsetjänster för att övervaka online-forum för ”anti-islamskt” material. Detta har tvingat ateistiska aktivister att utveckla strategier för överlevnad och uttryck, inklusive användning av anonymitet, kodade språk och att förlita sig på internationella plattformar som är värd utanför Pakistan.
Framöver kommer flera faktorer att påverka utvecklingen av online-diskurser om ateism i Pakistan. Tekniska framsteg, som ökande spridning av smartphones, kan bredda tillgången till ateistiskt innehåll, medan framsteg inom övervakningsteknologi kan innebära nya risker för aktivister. Den juridiska kontexten, särskilt eventuella reformer av blasfemi- och cyberbrottslagar, kommer att spela en avgörande roll i att avgöra utrymmet för icke-religiöst uttryck online.
Sammanfattningsvis representerar den digitala infrastrukturen för ateism i Pakistan ett komplext och ständigt utvecklande fenomen som utmanar djupt rotade religiösa och kulturella normer, samtidigt som den navigerar i en fientlig juridisk och social miljö. I takt med att Pakistan fortsätter att brottas med frågor om religionsfrihet, nationell identitet och modernisering, kommer rollen av ateistiska röster i landets digitala offentliga sfär troligen att förbli kontroversiell. De strategier som pakistanska ateister använder för att skapa utrymme för sig själva online, liksom reaktionerna från stat och samhälle, erbjuder värdefulla insikter i bredare frågor om yttrandefrihet, sekularism och påverkan från nya medier i muslimska majoritetsländer.
Mustafa Kamal
Doktorand vid Linnéuniversitetet
References
- Ahmad, M., & Mehmood, R. (2017). Surveillance, authoritarianism, and “imperial effects” in Pakistan. Surveillance & Society, 15(3–4), 506–513. https://doi.org/10.24908/ss.v15i3/4.6721
- Boyd, D. (2010). Social network sites as networked publics: Affordances, dynamics, and implications. In Z. Papacharissi (Ed.), A networked self: Identity, community, and culture on social network sites. Routledge.
- Campbell, H. (2007). Who’s got the power? Religious authority and the internet. Journal of Computer-Mediated Communication, 12(3), 1043–1062. https://doi.org/10.1111/j.1083-6101.2007.00362.x
- Campbell, H. (2010). When religion meets new media. Routledge.
- Farooqi, B. (2011, September 17). Being Pakistani and atheist: A dangerous combo, but some ready to brave it. Pakistan Today. https://archive.pakistantoday.com.pk/2011/09/17/being-pakistani-and-atheist-a-dangerous-combo-but-some-ready-to-brave-it/
- Freedom House. (2023). Pakistan: Freedom on the net 2023. https://freedomhouse.org/country/pakistan/freedom-net/2023
- Nakhuda, H. (2007, June 11). Introduction [Web log]. Pakistani Atheist. https://pakistaniatheist.blogspot.com/2007/06/introduction.html
- Pakistan Telecommunication Authority. (2023). Annual report 2023. https://www.pta.gov.pk/category/authority-1663689027-2023-05-30
- Zaid, B., Fedtke, J., Shin, D. D., El Kadoussi, A., & Ibahrine, M. (2022). Digital Islam and Muslim millennials: How social media influencers reimagine religious authority and Islamic practices. Religions, 13(4), 335. https://doi.org/10.3390/rel13040335
