Den här artikeln kommer göra en liten resa bland livsmeningsrelaterade begrepp ur litteraturen. De har mer eller mindre stöd i forskning och tradition men kanske kan tjäna som inspiration i det egna sökandet efter mening i livet.
KASAM – Känsla av sammanhang
I skuggan av andra världskriget försökte den amerikanskfödde sociologen Aaron Antonovsky reda ut vad som gjorde att vissa som upplevt de horribla upplevelserna i nazisternas koncentrationsläger verkade må påtagligt bättre än andra. Detta utvecklades till ett teoretisk ramverk som på svenska kallas KASAM – Känsla av sammanhang. Antonovsky intresserade sig just för de salutogena krafterna – faktorer som bidrar till välmående – där många andra intresserade sig mer för orsakssamband mellan trauman och psykisk ohälsa.
I sina studier kom Antonovsky fram till att följande faktorer spelade in:
Begriplighet – känslan av att det som händer är begripligt, strukturerat och går att förutse för personen.
Hanterbart – de resurser som behövs för att hantera tillvaron finns tillgängliga.
Meningsfullhet – att man är delaktig och vill engagera sig i de utmaningar som livet innebär.
Utifrån den här teorin pratar man om copingstrategier, förmågan att hantera det man utsätts för och upplever i livet och teorin används idag en hel del inom bland annat handikappvetenskap, psykologi, omvårdnad, arbetsterapi och pedagogik.
Vissa av personerna i Antonovskys studie angav en gudstro som anledning till att personen känt att hens situation kunde beskrivas som begriplig, hanterbar och meningsfull. Men det kunde också vara mer konkreta faktorer såsom att personen i fråga tagit med sig en väckarklocka till lägret vilket gav en viss känsla av normalitet och förutsägbarhet i fångenskapen. Vissa kunde använda sin yrkesskicklighet även som fånge och därmed upprätthålla något slags värde i lägret vilket gav känsla av kontroll och kontinuitet. Andra hade något inre projekt att fokusera på under den hemska tiden; en berättelse, en symfoni eller planering av något slag.
Sammanfattat innebär Antonovskys teori helt enkelt att det inte är hur man har det, utan hur man tar det som räknas. Det innebär också i all sin enkelhet att den som hittar någon slags mening med sitt liv faktiskt också har möjlighet att känna större psykologisk hälsa.
Ikigai – Anledning att finnas till
Vårt andra begrepp kommer från japanskan. Det är en sammansättning av två japanska ord: “iki” vilket betyder “att leva,” och “gai” som betyder “orsak/anledning” och således bildas begreppet ”anledning att finnas till”. Ikigai har en gammal japansk historia från 800-talet och avser det viktiga, det som ger ens liv mening. I traditionell mening kan ikigai innebära ens familj, ens jobb, ett kommande bröllop, osv. I ett mikroperspektiv kan det innebära de små faktorer som får en att komma ur sin säng på morgonen.
Enligt gammal japansk tradition anser man att ”endast den som förblir aktiv vill bli hundra år”. Det är alltså genom aktivitet man lever länge. Aktivitet innebär inte per definition gymbesök eller fjällvandringar utan ser olika ut för olika individer i olika perioder av livet. Viktigt är dock att inte stagnera. Det finns nämligen en motsättning mellan vad som är bra för en människa och vad människan har lust med. Många skaffar rutiner så att hjärnan inte behöver tänka längre. Det är smidigt och energieffektivt för hjärna och kropp. Men det är endast genom att ställa hjärnan inför ny information som det skapas nya förbindelser och därmed nytt liv i hjärnan. Att lämna sin komfortzon är alltså i hög grad väsentligt.
Livsprioriteringar förändras genom livet och det kan också vara fint att få lite balans mellan olika delar under olika tider. Under vissa perioder kanske arbete ger livets mest mening, under andra perioder kärleken, kompisar, eller bara en riktigt bra film. I en modern version har ikigai använts för att hantera karriärval och begreppet beskrivs som skärningspunkten i Venndiagrammet mellan passion/uppdrag/yrke/kall och besvarar följande frågor:
1) Vad älskar du?
2) Vad är du bra på?
3) Vad kan du få betalt för?
4) Vad behöver världen?
Det handlar om att hitta det som får en att må så bra som möjligt. För en person kan det vara ok att enbart spela fiol på fritiden, för en annan räcker inte det utan de får sträva efter att kunna försörja sig på sitt spelande. Andra har flera passioner att välja mellan och kan välja vilka funktioner olika saker ska fylla i livet. För någon kanske passion och kompetens inte överlappar och då finns profession/yrke inte som ett tillgängligt alternativ. Av och till måste vi stanna upp i livet och omvärdera om vi lägger fokus på rätt saker, om det tillkommit nya saker att fokusera på eller om vi t.o.m bör tillföra något nytt.
Ubuntu
Begreppet ubuntu är en förkortad version av Zulu-ordspråket ”Umuntu ngumuntu ngabantu” som på svenska ungefärligen översätts till “Människan blir människa bland människor”. Nelson Mandela skrev i sin autobiografi att: ”Ubuntu är essensen av att vara människa. Det handlar om medkänsla, förståelse, försoning, förlåtelse och respekt. Det handlar om att inse att vi alla är sammanlänkade och att vi delar en gemensam mänsklighet”. När jag lyfter ordet i sammanhanget ”livets mening” tänker jag att vi inte nödvändigtvis har en individuell mening utan att vi som människor hör ihop och påverkar varandra och att mänskligheten är något större än bara vi själva. För mig är ubuntu solidaritet, och solidaritet är en viktig aspekt av livets mening.
Flow – fullt fokus
Medan både KASAM och ikigai är lite vidare begrepp så finns det andra begrepp som avser att enbart beskriva viktiga ögonblick i livet. Flow är ett begrepp som avser att beskriva de där perioderna av fullt fokus man kan hamna i när man håller på med en aktivitet man älskar och som kräver hög kompetens och förmåga. Ibland översätts begreppet till svenskans flyt. Det fokus som krävs gör att man känner sig som ett med aktiviteten, det finns ingen plats för grubbel eller tankar som vandrar och känslan för tid försvinner. Kanske har du känt det under en seglats i hårt väder, kanske när du målat ett landskap, en kirurg kan känna det under en operation och en löpare under en viktig tävling. Vissa människor har förmågan att rikta sin psykiska energi i en serie flowaktiviteter som i sig smälter samman och skapar en avsikt åt allt personen gör och detta kan om inte annat skänka livet mening.
Kama muta – känslan av att bli berörd
Ett annat uttryck som kan vara av intresse i detta sammanhang är begreppet kama muta. Kama muta är taget från sanskrit och betyder ”rörd av kärlek” och fångar den här luddiga lyckokänslan, kurret i magen, myskänslan av när man ser eller upplever något riktigt hjärtevärmande.
Det är en plötslig, intensiv och kortvarig känsla som vanligen ger fysiska förnimmelser som rysningar, tårögdhet, klump i halsen. Ofta beskrivs kama muta som en social emotion, kärleksfull vänlighet, och sker ofta i reaktion till andra människor och levande varelser.
Det är kama muta du kan känna när du ser din bebis för första gången, du kanske känner det när du hjälper en hemlös, när ditt favoritlag vinner eller när du ser en Tiktokfilm med den allra sötaste lilla utterbäbis. En del av oss söker ögonblick av kama muta hela livet. I böcker, musik, filmer, i aktiviteter och upplevelser eller i verkliga möten med andra människor. Dessa ögonblick kanske är vad som skänker mening till många människors liv?
Avslutning
Är nu inte detta bara flum? Njae, de humanistiska vetenskaperna erbjuder en bredd av begrepp och förklaringar till mänskliga fenomen. Många av dessa fenomen är allmänmänskliga och återfinns hos människor över hela världen i olika skeden av livet. Väl definierade begrepp fungerar bra för att kommunicera med varandra kring dessa fenomen. De kanske inte är lika väl avgränsade och vetenskapligt testbara som fysikens lagar men de fyller sitt syfte som gemensamma referenspunkter och begrepp för att fånga tämligen flyktiga företeelser och beteenden. Och faller de dig inte i smaken? Läs något annat som skänker dig glädje och mening.
Janna Aanstoot
Referenser
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Csikszentmihalyi, Mihaly (2003). Flow – Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur
Garcia, Hector & Miralles, Francesc (2019). Ikigai – Den japanska livskonsten till ett långt och lyckligt liv. Stockholm: Nordstedt.
Fiske Page, Alan (2019). Kama Muta – Discovering the Connecting Emotion. Routledge.
Mandela, Nelson (2014). Den långa vägen till frihet. Stockholm: Norstedt.
