Mångfaldsbarometern är en studie som utförts i Gävle Högskolas regi sedan 2005. I den mäts svenskars attityder kring invandrare och integration i Sverige och man presenterar förändringar över tid. Senaste presenterade mätningen är från 2022. Jag har valt ut några diagram som kan vara av särskilt intresse för er läsare. Rapporten i sin helhet kan läsas via Gävle högskolas hemsida.
Attityder till mångfald
Diagrammet här nedanför visar vilka delar av den svenska befolkningen som är mest positiva vs mest negativa till etnisk mångfald.
Till de mest positiva hör föga förvånande: kvinnor, unga, högutbildade, höginkomsttagare, gifta /sambo med barn, studenter, svenskfödda med två utlandsfödda föräldrar samt storstadsboende.
Till de mest negativa hör män, pensionärer, personer med endast grundskoleutbildning, gifta/sambo utan några barn, arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionärer, svenskfödda med svenskfödda föräldrar samt boende pålandsbygden eller i mindre samhällen.
Synen på religion i relation till mänskliga rättigheter
I diagrammet nedanför redovisas siffror på hur svenskarna ser på religionen i relation till de mänskliga rättigheterna.
Över 50% av svenskarna anser att religion på något sätt kolliderar med mänskliga rättigheter. Islam pekas föga förvånande ut som den religion som flest svenskar förknippar med värderingar som kontrasterar med mänskliga rättigheter. Men intressant är att se att svenskarnas syn på kristendom som en religion som kolliderar med mänskliga rättigheter också ökar, ett faktum som borde kunna ligga till grund för ökade medlemstal i Humanisterna.
Religiösa friskolor
Stödet för religiösa friskolor i Sverige är lågt och för islamiska friskolor än lägre (diagrammet här nedanför). Argument mot religiösa friskolor och deras påverkan kan du läsa mer om i Martin Shukevich artikel om skolan i detta nummer.
Synen på mångkultur och krav på immigranter
Den sista figuren vi presenterar i den här artikeln är en fyrfältare över olika faktorer som tycks spela roll i synen på mångkultur och hur stora krav man ställer på immigranter. Detta redovisas ien tabell som studiens författare valt att kalla kulturell ambivalens.
Här kan man se hur olika sociodemografiska grupper, inklusive olika partipolitiska väljare förhåller sig till balansen mellan att uppskatta/inte uppskatta mångkultur samt om man har höga eller låga krav på migranter. Ytterligheterna utgörs av sverigedemokratiska (SD) väljare och miljöpartiväljare (MP) där SD-väljarna är för en monokultur, anser mångfald inte vara berikande och önskar att vi ställde högre krav på våra invandrare medan MP-väljare är för mångfald, anser den mycket berikande samt anser att vi inte bör ställa några höga krav på de som migrerat till Sverige.
Janna Aanstoot
