Traditioner är inget statiskt fenomen. Även om många traditioner har en lång historia genom generationer finns det andra som är mer nutida och det finns även rum för att skapa sina egna traditioner inom ett land eller en familj.
Den här artikeln ska handla om moderna traditioner. Hur moderna traditioner utvecklas och sprids, men också hur man skapar sina egna återkommande firanden och högtider.
Sverige har exempelvis en rik tradition av att fira med bakverk. Medan resten av världen firar karneval med fjädrar och färger, dans och musik innan fastan har vi i Sverige under lång tid ätit en rätt så torr fastlagsbulle. Men semlan är bara en av de bakverk vi firar med i landet. Marie Bebådelsedagen orsakade en misshörning då svenskarnas namn på dagen: Vårfrudagen, blev Våffeldagen och vips var en ny tradition född. Numera har vi t.o.m dagar då vi firar bakverk utan att ens koppla firandet till någon yttre händelse utan bara för att fira bakverket självt, t.ex Kanelbullens dag som har blivit en stor dag särskilt bland utlandssvenskar.
Inte så sällan ligger det kommersiella orsaker bakom nya traditioner. Alla Hjärtans Dag och Halloween har exempelvis lånats in från USA, framför allt av handeln för att kunna sälja in produkter relaterade till firandet, såsom godishjärtan, Valentinmenyer på restauranger, kinesiskproducerade platsskelett och Halloweenevent på tivolis och djurparker. Men svenskarna var till en början ljumma gentemot Halloweenfirandet som tog tid på sig att få fäste i landet. Populärkultur som filmer och serier har dock hjälpt till för att förankra firandet i vårt land och vid det här laget är det troligen fler barn som går “Bus eller godis” än som klär ut sig till påskkärringar till påsk. Kanske beror det också på att månadsskiftet oktober/november är en tung tid i det mörka Sverige och att vi således faktiskt behövde en anledning att fira där mellan kräftkalas och advent.
Andra traditioner kopplat till ätande härrör från oetisk forskning. Utifrån sockerexperimenten på Vipeholmsanstalten under efterkrigstiden där funktionshindrade patienter utsattes för fruktansvärda experiment med kola och karameller som förstörde deras tänder introducerade Medicinalstyrelsen en rekommendation att svenska barn skulle äta godis enbart på lördagar och således var lördagsgodiset fött. Först på 2000-talet fick barnen ytterligare en dag för onyttigheter i veckan då snacksföretaget OLW gjorde dundersuccé med sina reklamfilmer om “Fredagsmys” vilket gav oss en ytterligare tradition som svenskarna numera uppfattar som ursvensk.
Humanister har en tvåhövdad relation till traditioner och ritualer. Många av de stora traditionerna i Sverige kan kopplas till vår kristna historia varför humanisterna förståeligen varit skeptiska till hela tradition- och ritualgrejen. Men kristendomen har i många fall approprierat ålderdomliga hedniska traditioner som kan kännas fullt relevanta för en humanist att fira också. Vinter- och vårsolståndet är exempel på detta och Humanists in UK har exempelvis velat introducera Solvänt som alternativ till advent i väntan på vintersolståndet.
Sekulära traditioner har också fått större och större betydelse för många humanister. Traditioner fyller viktiga funktioner för människor, inte minst i transitioner, övergångsskeden, i livet, såsom barnafödande, vuxenblivande, giftermål och begravning.
Men även andra traditioner kan vara relevanta. Den amerikanska babyshowern där modern skäms bort av vännerna med fotmassage och presenter och där barnets kön kanske presenteras har blivit vanligare i Sverige och vid det tillfället kan gravidmagen också målas med ett motiv som passar modern eller familjen och vackra foton tas till familjealbumet.
I ett modernt samhälle kanske även skilsmässoritualer kan vara av intresse för att sätta en tydlig punkt för par som sedan ska samarbeta väl om barnens uppväxt. Det kan vara otydligt att ett avbrott skett och man kan behöva ett mer positivt avslut.
I nätbaserade tider har även sorgebearbetningen efter ett dödsfall förändrats och många transformerar exempelvis anhörigas Facebooksidor till minnessidor för den avlidne och där kan familj, vänner och bekanta umgås och minnas personen ifråga. Bland mina vänner firar vi även Barfotadagen till minne av en väns dödsdag då han gick bort i cancer alldeles för ung. Vi högtydlighåller honom genom att klä av oss barfota (som han ofta gjorde) och ta en barfotabild där vi är, i lektionssalar, på fabriksgolv, i gräsmattor och skogsmossa, och posta på hans minnessida.
Det finns ingen gräns för vad vi kan fira och högtidlighålla i våra personliga liv. Vi kan ha körkortsfirande, adoptionskalas, valpvälkomnanden, roliga tematiska bröllopsfotograferingar, vi kan hålla i hundbegravningar och husinflyttspartyn, första snön-firanden och mycket mycket mer. Endast fantasin sätter gränser.
Janna Aanstoot
