Det funderas och spekuleras mycket i dessa dagar med coronaepidemi, klimatförändringar och många söker efter en mening med allt som sker.
Men tänk, rent hypotetiskt, om det inte finns någon övergripande mening med livet och det som händer? Tänk om det inte finns någon gudomlig, andlig plan med tillvaron och med våra liv? Att det inte finns något liv efter döden, utan att allt tar slut där.
Tänk, rent hypotetiskt, att det varken finns himmel eller helvete, inget nirvana, ingen reinkarnation, inga gudar eller andlig dimension befolkad av andliga väsen.
Tänk dig att allt som finns är det liv du lever här och nu, i denna värld och i detta fysiska universum. Du kommer till medvetande i din kropp och din hjärna och det är bara i denna fysiska kropp ditt jag existerar och det är genom denna du upplever och interagerar under hela ditt liv.
Det finns ingen tudelning mellan kropp och själ – allt är lekamen. Så länge din hjärna fungerar, finns ditt jag. När hjärnan slutar fungera och ditt medvetande med den, då försvinner allt som är du. Du som unik och tänkande individ finns då bara under ett kort ögonblick i vårt universums långa historia. Du kom och du försvann för att aldrig återkomma.
Om det nu skulle vara så som jag, rent hypotetiskt, beskrivit, är ditt liv då meningslöst? Absolut inte, skulle jag säga. Ditt liv är oändligt kort, men fyllt av möjligheter. För det första är vår planet en fantastisk värld att leva på med all sin artrikedom och med alla de former och uttryck som evolutionen genom årmiljonerna utvecklar. Du lever i en ständigt föränderlig tillvaro, både socialt som del i en mycket dominerande däggdjursart, men även i ett globalt ekologiskt sammanhang, som en del i ett komplicerat pussel av samverkande faktorer.
Som art har vi blivit mycket dominerande på Jorden och vi förändrar ständigt förutsättningarna för det övriga livet på planeten. Detta är ett perspektiv på hur ditt liv kan ha mening. Du och alla andra representanter av homo sapiens har möjlighet att medvetet ta ansvar för livets mångfacetterade rikedom på vår planet och inte ruinera den. Att vårda denna vår värld är att skapa fortsatta livsbetingelser för de liv som kommer i framtiden.
Om nu vi bara har detta enda, korta liv till vårt förfogande och att samma sak givetvis och i konsekvensens namn, gäller för alla människor, blir frågan om hur vi väljer att leva synnerligen betydelsefull. Tycker du att det är rätt att människor, under detta deras enda liv, ska behöva utstå svält, fattigdom och armod, krig och våld, medan du själv lever i ett fredligt överflöd?
Borde inte meningen med ditt liv också kunna vara att bidra till att ge alla människor en chans att få leva detta sitt enda liv under fredliga omständigheter, fria från våld, svält, förtryck, sjukdom och fattigdom?
Den hypotetiska idén med att det inte finns någon gudomlig värld, en övergripande andlig plan och högre syfte med ditt liv, utan att det bara finns ett kort liv och inget liv efter döden, innebär att du som individ inte kan lägga ansvaret utanför dig själv, på en gud eller andlig värld. Det betyder också att du som individ inte har en andra chans eller en livlina. Du kan inte förvänta dig ett himmelrike som belöning eller rädas ett helvete som straff.
Du kommer inte att reinkarnera i liv efter liv och det finns ingen gudomlig karma. Du har din tid och ditt medvetande och möjligheten att göra ditt bästa för vår planet och för alla dina medmänniskor, däri ligger ”belöningen” och meningsfullheten i ditt liv. Ta chansen – den kommer, rent hypotetiskt, aldrig mer tillbaka!
Per-Axel Stenström
