År 2014 blev jag kontaktad av professor Staffan Lindberg vid Göteborgs universitet. Han hade uppmärksammat forskning vi gjort om demokratins evolution vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet. Våra studier vad en del av ett pågående projekt vid centret för att försöka förstå samhällsutveckling bättre genom att låna in analysmetoder från evolutionsbiologin.
För att göra en lång historia kort blev jag så småningom en av 17 (numera 22) Project Managers inom Varieties of Democracy-projektet. Projektet har växt till gigantiskt proportioner. Några siffror: V-Dem inrymmer 5 forskningsledare, 22 projektansvariga, fler än 30 regionansvariga, 170 landkoordinatörer och forskarassistenter, fler än 3500 landexperter, och leds av ett institut vid Göteborgs universitet med runt 15 anställda. Projektets mål var att göra klassificeringar av statsskick både bättre och mer transparanta genom att plocka isär demokratibegreppet i sina beståndsdelar och sedan skaffa data på dessa liksom en rad nära relaterade begrepp så som mediefrihet, rättsstat, civila rättigheter, jämlikhet, m.fl. Det handlar över 450 indikatorer som sedan kan aggregeras till 81 index och 5 demokrati-index. Tycker en forskare att de definitioner på demokrati som existerar inte täcker det hen menar med ”demokrati” gör den här strukturen det möjligt att sätta samman ett eget demokratibegrepp utifrån samma data.
Oftast när man läser om V-Dem i media handlar det om uppgång eller nedgång i något övergripande demokrati-index, om t.ex. att Ungern ej längre kan klassificeras som en demokrati, eller hur det just nu pågår en våg av autokratisering i världen (vad detta innebär kan du läsa mer om i nästa artikel).
Tanken med att ta in mig i projektet vad att jag skulle modifiera och sen applicera metoder från evolutionsbiologin på V-Dems data. På så sätt skulle inte bara data utan även analyserna vara nya. Vi provade en enorm mängd tillvägagångssätt innan vi 2018 kunde redovisa en översikt över metoder vi menade vore både möjliga och lämpliga att använda. En hel del metoder vi från början trodde var användbara – framför allt de fylogenetiska metoder jag använder mig av i min biologiska forskning – visade sig tyvärr vara oanvändbara. De metoder vi har tagit fram har vi senare utvecklat och implementerat.
De metoder vi fokuserat mest på är sådana som besvarar frågor av typen ”Vad kom först – hönan eller ägget?” (Som i princip alla biologer vet är svaret ägget. Ägg med fostervätska, vilket är den typ fåglar har, evolverade för ungefär 340 miljoner år sedan. Hönor, å andra sidan, uppkom inte förrän för ungefär 58 tusen år sedan.) Med dessa metoder har vi sedan undersökt frågan om ordningsföljden på reformer spelar någon roll för hur demokratiseringsprocesser lyckas.
Bland annat har vi undersökt ordningsföljden hos de reformer som ingår i själva demokratibegreppet (dvs. sådant som rösträtt, yttrandefrihet, mötesfrihet samt mått på rättvisa val och vem man får rösta bort, men inte variabler som utbildning och ekonomi). Här har vi identifierat en distinkt ordningsföljd, men också att den inte verkar spela en jättestor roll för hur det går. Den variabel som framför allt sticker ut är att det är bra med en någorlunda självständig valmyndighet tidigt i processen.
Att det är viktigt att de som räknar rösterna ska stå självständiga från de styrande visade sig med all önskvärd tydlighet i det senaste amerikanska valet. Men redan Stalin visste detta. Enligt sin sekreterare utbrast han en gång att ”Jag betraktar det som fullständigt irrelevant vem inom partiet som får rösta, eller hur. Det som är extraordinärt viktigt är däremot vem som räknar rösterna, och hur.”
En övergripande analys av yttre omständigheter har vi dock gjort, som visar att demokratiska grundförutsättningar, ekonomi och utbildning spelar stor roll för hur det går. Länder med rika och välutbildade befolkningar lyckas oftare med sina demokratiseringsprocesser. Det här är ett exempel på den så kallade Matteuseffekten, namngiven från Jesuscitatet: ” Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.” (som den bibelkunnige vet inte bara finns i Matteusevangeliet, utan även i Markus och Lukas). Eller som man också kan sammanfatta det: livet är orättvist.
Projektet har på senare tid kommit att handla mer om statsvetenskap än om kulturell evolution, så det jag har kunnat bidra med har minskat över tid. När nuvarande mina projektanslag tar slut kommer jag därför att gå vidare mot andra uppgifter. Men det har varit en ynnest att få vara med på resan och att få vara delaktig i detta storslagna projekt.
Patrik Lindenfors
Forskare vid Institutet för framtidsstudier
