När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”.
Till exempel konstaterade Dagens Nyheter i sin årskrönika 1909 att Sverige under året hade infört och tillämpat allmän rösträtt. Men det skulle dröja till september 1921 innan kvinnor fick rösta. Det som hade skett 1909 var att riksdagen beslutat att avskaffa de så kallade penningstrecken (krav på årsinkomst över en viss summa, alternativt att äga eller arrendera en fastighet över ett visst taxeringsvärde), vilket innebar att ett ökat antal av landets män fick rösträtt.
Betyder det att allmän rösträtt för män infördes 1909 – och allmän rösträtt i könsneutral mening infördes 1921? Det är en vanlig tolkning, men det förekommer också att andra årtal lyfts fram som den allmänna rösträttens födelseår, och då särskilt åren 1918 och 1919. Förklaringen är denna:
Men, fick verkligen alla rösta år 1921? Nej. Och det fick inte heller alla göra i det senaste riksdagsvalet hösten 2018. I Sverige, liksom i resten av världen, är rösträtten i någon mån begränsad, och då framförallt i relation till ålder samt nationellt medborgarskap. Särskilt åldersgränserna har haft stor betydelse för hur stor andel av befolkningen i Sverige som varit röstberättigad. År 1921, när rösträttsåldern var 23 år, kunde 55 procent av befolkningen rösta. Med dagens lägre åldersgräns, 18 år, är andelen ca 75 procent. I länder vars befolkning domineras av yngre kan andelen röstberättigade därmed bli låg, även om rösträttsåldern också är relativt lågt satt.
Utöver ålder och medborgarskap fanns det under flera decennier efter 1921 också en rad andra begränsningar. Häri ligger förklaringen till att det ibland hävdas att allmän rösträtt infördes först 1945 eller 1989. Före 1945 fick inte den som var försatt i konkurs eller omhändertagen av fattigvården rösta, och fram till 1989 kunde personer omyndighetsförklaras och förlorade då sin rösträtt. Dessutom blev straffångar av med sin rösträtt fram till 1937 (något som fortfarande är fallet i åtskilliga länder runt om i världen däribland USA, Australien och flera EU-länder).
Det ska också påminnas om att bara för att en person rent formellt har haft rösträtt betyder det inte att den har kunnat nyttjas i praktiken. Praktiska och administrativa rösträttshinder har begränsat rösträtten för bland annat personer som saknat fast adress, eller som på grund av till exempel sjukdom eller lönearbete varit förhindrad att ta sig till en vallokal på valdagen.
Fia Sundevall
Docent i ekonomisk historia och verksam vid Stockholms universitet samt Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Leder forskningsprojektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar efter 1921.”
Artikel och antik bild från Demokrati100.se, www.demokrati100.se/den-allmanna-rostratten-nar-infordes-den/ (hämtad 2021-02-05)