Vi behöver en mer humanistisk grundskola

Share
Dela artikeln

I dessa tider när samhället och demokratin utmanas måste vi stå starka för våra humanistiska värderingar. Vi har ett liv på jorden. Varje människa föds med en obestridbar rätt till ett värdigt och fritt liv. För ett sådant liv krävs myndigskap och agens nog för att kunna forma sin egen vardag. Något vi idag mer och mer vänder ryggen mot när vi rör oss mot en mer instrumentalistisk och extraktiv skolundervisning, som påstår sig värna den finansiella avkastning som skall göras på barnets framtida arbete. Denna sinnets slaveris skola, är ett naivt, kontraproduktivt projekt som endast kommer koncentrera landets kompetenstillgångar, och skapa ett värre levande för framtida generationer. I de länder som redan provat denna ingång har det visat sig främja fascism, underminera landets konkurrenskraft, och hindra dess innovationsförmåga.

Myndigskapet

See, I think there are two ways in which people are controlled
First of all, frighten people, and secondly, demoralise them
An educated, healthy and confident nation is harder to govern
And I think there’s an element in the thinking of some people
”We don’t want people to be educated, healthy and confident
Because they would get out of control”

Tony Benn, ledamot i Storbritanniens parlament mellan 1950 och 2001

 

Ett humanistiskt samhälle måste sträva efter att fostra myndiga medborgare. Myndigskapet och agensen är två väsentliga fundament för frihet, och lägger grunden för den positiva samhällsutveckling vi haft sedan renässansen.

Myndigskapet utgörs av tre huvudsakliga beståndsdelar: unskap och erfarenhet, förståelse av en handlings konsekvenser på en själv och ens omgivning samt förmåga att väga de ovan nämnda beståndsdelarna, och ta beslut. För att detta myndigskap skall kunna leda till frihet behövs också agens vilket innebär: egen kapacitet till agerande, legitimitet från ens omgivning och resurser att agera med.

Den myndiggörande skolan

För att frigöra medborgaren måste vi ha en myndiggörande skola. En skola som ger eleven grundläggande verktyg med vilka eleven kan möta de utmaningar som livet lägger på dess axlar när vuxenlivet anländer. Denna allmänna bildning ligger grund för myndigt agerande.

En sådan skola måste bygga på den akademiska cykeln, och där av ge eleven en förståelse för filosofiska modeller, konstnärlig applicering, vetenskaplig utvärdering, och hur denna vetenskapliga utvärdering sedan kan föda nya filosofiska insikter. Dessa metoder behövs för att kunna bearbeta fakta, och göra den användbar i verkligheten.

Konsten måste tillbaka in i skolan

Skolan kan inte bara vara en plats för att sitta och läsa, utan måste också innebära konstnärlig utövning. Praktiskt arbete är den mest givande inlärningsformen, och det bygger sjävförtroende. Något som är extra viktigt när man står emot utmaningar. En elev som vet sitt värde är svårare att demoralisera, och kontrollera. För att demokrati skall betyda något måste det nödvändigtvis innebära ett samhälle där alla människor är en del av den styrande processen. Detta sträcker sig längre än att gå och rösta vart fjärde år. Det syns i hur vi möter medmänniskorna i vardagen, och hur vi löser problem. En demokratisk vana och entreprenöriell anda måste sitta i ryggmärgen från första dagen i skolan, tills examen. Demokrati skall inte bara vara något eleven förstår, utan något eleven lever i varje andetag.

Det egna filosoferandet, inte bara den andres

Ett stort problem i dagens skola är att den spenderar för mycket tid på filosofiska modeller, utan att lära eleven att konstnärligt applicera dem, eller vetenskapligt utvärdera dem. Detta alienerar en stor del av eleverna, som inte myndiggörs då de inte vet hur man använder all den kunskap de får. Samtidigt ges inte verktygen till kvalitativt filosoferande i grundskolan, vilket innebär att eleven är blott en slav för andras tänkande. Vi har på senare år börjat lära ut kritiskt tänkande i skolan, vilket är ett viktigt första steg, men att kunna kritisera andras tänkande, utan förmåga att själv veta hur man tänker, leder lätt till nihilism och en missförståelse över vad som utgör sanning här i världen.

Vi är relativt duktiga på att lära ut hur man jobbar med kvantitativa filosofiska modeller, så som algebra och geometri. Dock är det kvalitativa tänkandet, alltså insikten om vad saker och ting betyder, något som upplyser med sin frånvaro.

Konsten att tänka klart, borde vara ett ämne jämte matematiken, och ägnas lika mycket tid. På samma sätt som en elev inte kan förväntas förstå sig på komplex fysik utan konsten att tänka kvantitativt, så borde vi inte heller förvånas över elevers bristande kvalitativa tänkande, som ett resultat av den direkta frånvaron av undervisning i kvalitativt tänkande.

Vetenskap och vardagsvetenskap

Ett vardagsvetenskapligt förhållningsätt borde vara en naturlig del i varje elevs vardag. Med vardagsvetenskap åsyftar jag det systematiska utvärderandet av filosofiska modellers konstnärliga applicering i verkligheten. Det vill säga: ”jag vill bygga en båt, den skall se ut såhär, jag testar att göra det på följande vis. Hur gick det hela? Vad kan jag göra annorlunda?”

Projekt i skolan borde explicit byggas upp med den akademiska cykeln i åtanke, och innehålla en filosofi del där kunskap insamlas, en konstdel där kunskap appliceras, och en vetenskapsdel där utfallet utvärderas, och bygger nya filosofiska insikter.

Utvärderingen måste leda till en förändrad filosofisk syn. Om eleven inte förstår hur man drar lärdomar av erfarenheter, så är de dömda att leva ett liv i skuggan av andras idéer. Ett sådant liv är varken upplyst eller fritt.

Erik Alariksro
Humanisterna Stockholm


Dela artikeln