Att stå upp för humanistiska värden i ett politiskt alltmer polariserat Europa

Share
Dela artikeln

EHP, European Humanist Professionals, höll ett angeläget symposium i Antwerpen den 25 oktober, 2024 på ett tema som blivit än mer aktuellt sedan dess.
Symposiet kretsade kring demokrati, den demokratiska sårbarheten och vikten av att försvara våra öppna samhällen mot radikalisering och populism. Ett 50-tal humanister hade samlats från sju olika länder. Öppningstalare var norska Tale Pleyum, EHPs ordförande.

Motverka ”vi-och-dom”
Karin Heremans, rektor med uppdrag från EU-kommissionen, pratade att förhindra att elever radikaliseras.  Belgien har en stor muslimsk befolkning och 2015 fick man sina första fall av unga som reste till Syrien för att ansluta till IS. Samtidigt har landet en hög andel judar som känner en tilltagande rädsla. Karin Heremans pratade om grupptryck, grooming och den negativa betydelsen av sociala medier. Radikalisering bygger på att man etablerar ett vi-och-dom-tänkande där ”dom” inte tillmäts något värde och bara ses som en fiende. Även traditionell media spelar en roll då enbart de värsta och mest extrema och negativa aspekterna av samhällsutvecklingen tas upp medan det inte finns något intresse av att lyfta fram de positiva saker som ändå görs. För att möta dessa fenomen behövs ett alternativt narrativ, ungdomarna måste bli ”sedda” (de känner sig inte hemma vare sig i föräldrarnas värld eller den egna skolmiljön), viktigt med källkritik/aktivt läsande och utveckling genom att få uttrycka sig i olika konstformer.

Stoicism som alternativ
Sedan följde en ”chaplain” som pratade på temat ”Filosofi bakom galler- att introducera stoiskt tänkande hos dömda interner”. Det är frivilligt att delta i filosofigrupperna och det gör att de faktiskt lockar många. ”Det är nästan den enda aktivitet de själva kan välja”. Internerna behöver se sig själva i förhållande till sin omvärld. ”Våra fängelser är fulla med extremister, religiösa fanatiker och våldsverkare. De är inte vana att reflektera.” På fängelset har man introducerat en ”stoisk månad” där internerna får läsa en kort text av en filosof – allt från Sofokles till Bertrand Russell – som de sedan diskuterar i grupp. För många är det nästan första gången de egentligen läser något. Det funkar naturligtvis inte för alla men en hel del bli faktiskt intresserade av att kunna hantera sina egna reaktioner bättre. Och de har ju tid, för de sitter i allmänhet av långa straff.

Grundläggande värderingar
Jodi Ras, humanistisk/etisk rådgivare och gestaltterapeut, presenterade ”pivotal conversation”. Kort handlar det om att man tar fasta på en reaktion/känsla – sorg, glädje, ilska, besvikelse, upprördhet etc – och tar reda på vilken grundläggande värdering reaktionen bottnar i. Jodie bad alla säga hur de kände första gången de hörde talas om terrorattacken i Israel 7 oktober, 2024 och vilken grundläggande värdering den störde. Varför blev man arg, ledsen, rädd, besviken…? När man kan komma åt den grundläggande värderingen (t ex rättvisa, okränkbara mänskliga rättigheter, avsky för våld, kärlek, rätten till frihet), går det att prata om reaktionen.

En timme om dagen med åsikter du inte gillar
Menno Hurenkamp, professor vid University of Humanistic Studies, Utrecht, pratade under rubriken “Loving with a broken heart – Democracy as a winning system for losers”. Han förklarade rubriken med att demokrati fungerar bara när förlorarna accepterar utgången och väljer att komma igen med bättre argument nästa gång i stället för att ta till våld eller på annat sätt förstöra systemet(!). En fungerande demokrati utmärks av: aktivt deltagande, jämlika röster, kontroll över dagordningen och inkludering. Den framväxande populismen beror på besvikelse över utebliven tillväxt/förbättrad levnadsstandard. På den grunden går det att bygga en argumentation om att ”eliten” inte bryr sig om ”folket” och att demokratin därför inte längre fungerar. Han rekommenderade att vi alla borde tillbringa en timme om dagen med människor som tycker annorlunda än vi själva. Med dagens medier är det alldeles för lätt att hamna i en bubbla eller ekokammare där alla man kommunicerar med är av samma mening. Då är det också lätt att hamna i en position där man ser ned på andras åsikter och bara tycker att de har fel – men det är aldrig en framgångsrik metod att utveckla samhället.

Karin Ersson Ekstam


Dela artikeln