Evolutionen gjorde människan mycket social för att stärka överlevnaden. Barn, ungdomar och vuxna känner behov av tillhörighet i familjen, med vännerna, på jobbet och i föreningar. Gemensamt trivs vi och vi gör tillsammans samhället bättre att leva i för att det var så vi överlevde som art och så vi blev den sociala människan.
Det finns kulturer där dessa starka känslor skapar beteende i vardagen så du aldrig är ensam. Folk besöker dig, du besöker andra eller på resa pratar du med dom som sitter bredvid. På så sätt är vårt sociala umgänge en intim del av den existentiella hälsan då den är som mat för vår art, vi måste fylla på varje dag, prata, umgås och känna att vi hör till och är uppskattade.
Tyvärr, är det inte så som många människor upplever sin tillvaro. De känner ensamhet, förtvivlan, ångest och mår dåligt. Kanske är det priset vi måste betala för att välja individuella fördelar? Förr levde vi tillsammans med andra där konflikter måste löses och glädje delas och få var ensamma. Ensamhet är som rutten mat för människor och är något vi blir sjuk av för att vi är en jättesocial varelse. Myndigheterna känner till problemet, och det finns kommuner och organisationer som försöker lindra besvären.
Humanistisk medmänniska har stödtelefon på kvällarna där ensamma ringer för att prata med en medmänniska. Det finns andra stödlinjer med, men detta är alldeles otillräckligt då ensamhetsutmaningen är stor. Lunds kommun har ett kontor där ensamma ringer och begär besök hemma av en volontär för att prata en timme varje vecka. Kommunen rekryterar volontärer och matchar varje ensam person med en passande volontär så att de två personligheterna ska trivas med sina pratstunder. Detta är billigt då volontärerna inte är betalda.
I välfärdsstaten finns mycket ensamhet, men det finns också gott om potentiella volontärer! Många pensionärer med god hälsa och god tid har intresse för samhället och utmaningarna. Det rika föreningslivet är bevis för det. Vi borde lära av fritids- och kulturforskningen lokalt och globalt och kolla hur anda rekryterar, utbildar och hanterar volontärer och organiserar besök till ensamma som begär socialt umgänge. Detta är inte svårt, det behöver inte kosta mycket. Det kan också vara vårdcentralens uppgift att skriva recept på pratstunder för de som behöver detta för att lindra sin mentala ohälsa.
Ensamhet kan lindras! Bara viljan är där!
Ensamhet är existentiell ohälsa. Detta måste vi hitta sätt att lindra.
Arnfinn Solli
Socialantropolog