Boken inleds med en historisk genomgång av kvacksalveri, där Olausson diskuterar hur människor förr i tiden litade på behandlingar som åderlåtning, användning av blodiglar och “mirakelmediciner” bestående av mystiska örter och djurdelar. Han visar hur dessa behandlingar ofta
var ineffektiva eller till och med skadliga, men att de ändå hade en stark attraktionskraft eftersom de gav illusionen av bot och lindring.
Därefter tar Olausson upp mer moderna former av kvacksalveri, såsom homeopati, akupunktur, ayurveda, kristallterapi, detox-kurer och alternativa cancerbehandlingar. Han granskar dessa metoder utifrån vetenskapliga studier och förklarar varför många av dem saknar stöd inom evidensbaserad medicin. En central fråga i boken är varför människor fortsätter att tro på och använda alternativa behandlingar trots att de ofta är verkningslösa. Han belyser psykologiska faktorer som placeboeffekten, anekdotiska bevis, konfirmeringsbias och en misstro mot skolmedicin och läkemedelsindustrin.
Olausson går även in på hur kvacksalvare och wellness-industrin utnyttjar människors rädsla och hopp genom att marknadsföra alternativa behandlingar som “naturliga”, “holistiska” och “utan biverkningar”. Han visar hur marknaden för sådana behandlingar är en mångmiljardindustri där vissa aktörer tjänar enorma summor på att sälja produkter och behandlingar som inte har någon vetenskapligt bevisad effekt.
Boken är skriven med en skeptisk men lättsam ton, vilket gör den tillgänglig för en bred publik. Olausson tar också upp juridiska och etiska aspekter av kvacksalveri och hur vissa länder har försökt reglera eller förbjuda särskilt farliga alternativa behandlingar. Boken är en lärorik och tankeväckande bok som ger läsaren verktyg för att känna igen och kritiskt granska pseudovetenskapliga hälsopåståenden.
Kvacksalveri! Från blodiglar till detox. 2021 Peter Olausson, Ordalaget Bokförlag
Boken börjar med en introduktion till vad alternativmedicin är och varför den fortsätter att vara populär trots bristen på vetenskapligt stöd. Författarna går igenom grundläggande vetenskapliga metoder, såsom randomiserade kontrollerade studier och placeboeffekten, för att visa hur medicinska behandlingar kan utvärderas på ett systematiskt sätt. De betonar att många metoder bygger på anekdotiska bevis snarare än rigorösa vetenskapliga tester, vilket gör det svårt att bedöma deras verkliga effekt.
Därefter går Singh och Ernst igenom fyra stora områden inom alternativmedicin:
1. Akupunktur – Författarna analyserar påståendet att akupunktur kan påverka kroppens energiflöden och bota smärta och sjukdomar. De granskar forskningen på området och visar att akupunktur i många fall inte är mer effektivt än placebo.
2. Homeopati – De beskriver homeopatins principer och historia, inklusive dess absurda utgångspunkt att en aktiv substans blir mer kraftfull ju mer den späds ut. Författarna visar hur homeopatiska preparat i praktiken endast består av vatten eller sockerpiller och att det saknas vetenskapliga bevis för att de har någon annan effekt än placebo.
3. Kiropraktik – Singh och Ernst diskuterar kiropraktikens historia och dess grundläggande idé att många sjukdomar orsakas av “subloxationer” (felställningar i ryggraden). De visar att även om kiropraktisk behandling ibland kan lindra ryggsmärta, så finns det inga bevis för att den kan bota andra sjukdomar, såsom astma eller migrän, vilket vissa kiropraktorer hävdar.
4. Örtmedicin – Författarna går igenom olika typer av örtmediciner och diskuterar hur vissa naturliga ämnen kan ha medicinsk effekt, men att dosering, kvalitet och säkerhet ofta är ett problem. De varnar också för att vissa örtmediciner kan interagera farligt med konventionella läkemedel.
Utöver dessa specifika behandlingsformer tar boken även upp bredare frågor kring alternativmedicinens marknadsföring, de ekonomiska intressena bakom branschen och hur vissa metoder kan vara direkt skadliga. Författarna lyfter också fram de etiska aspekterna av att erbjuda ineffektiva behandlingar till patienter som kanske i stället borde söka evidensbaserad vård.
Ett av bokens viktigaste budskap är att alla medicinska behandlingar – oavsett om de kommer från skolmedicinen eller alternativmedicinen – bör testas vetenskapligt för att avgöra om de verkligen fungerar. Singh och Ernst argumenterar för att alternativmedicinska metoder, trots sin popularitet, måste granskas på samma sätt som konventionella behandlingar för att säkerställa att de inte är skadliga eller verkningslösa.
Boken är pedagogisk och tankeväckande och ger läsaren en kritisk förståelse av alternativmedicin. Den riktar sig både till skeptiker och till dem som är nyfikna på alternativa behandlingar och vill förstå hur de fungerar – eller inte fungerar – utifrån en vetenskaplig
synvinkel.
Salvekvick och kvacksalveri: Alternativmedicinen under luppen 2008 Simon Singh & Edzard Ernst. Leopard förlag.