Är skolböckerna sekulära och syns vi på rätt sätt?

Mina tre barn har fått en bra information om andra religioner, men de har rapporterat att Humanisterna lyste med sin frånvaro i grundskoleundervisningen. Jag mejlade alla skolboksförlag, dvs Natur och Kultur (NoK), Gleerups, Majema, Sanoma, Studentlitteratur, Liber och Specialpedagogiska skolmyndigheten…  men bara NoK och Gleerups svarade att deras böcker används idag – och skickade sina böcker till mig för min jämförelse; Gleerups Utkik 7–9 Religion grundbok, 2: a uppl. + Titano Biologi 7–9 och NoK PULS Religion 4–6, 7–9 och SO-boken 1–3.

• Följer boken tydligt och entydigt Skollagens mening och Läroplanens mening? Från kursplanerna för Biologi och Religionskunskap framgår att religiösa mytologi skall undervisas i åk 1–3, men livets utveckling någon gång i åk 4–6 och livets uppkomst först i 7–9. Därmed skulle det vara fritt för en lärare att påverka med en religiös modell i åk 1 och vänta till slutet av åk 6 med evolutionen. Information om evolution och vetenskap borde föregå information om religioners förklaringar och det borde framgå att alla religioner baseras på myter om övernaturlighet som inte erkänns av vetenskap. Det svenska samhällets och statens fördelar från en genomgripande sekularisering borde inleda undervisningen istället för åsiktsneutralt i åk 7–9. Nackdelar med teokratiska samhällen och statsskick borde tydligare framgå. Religioners trovärdighet nämns inte vilket skulle ha varit en undervisning på vetenskaplig grund. Det framgår inte att humanismen i Sverige är den livsåskådning som är bäst anpassad till vetenskap och FN:s alla mänskliga rättigheter. NoK boken citerar kritik mer än tar ställning. Alla religioner kränker förfördelade grupper, propagerar för underkastelse och minskade mänskliga rättigheter, vilket borde framgå från start. Gleerups bok är tydligare. NoK är mycket försiktiga i religionskritiken, särskilt mot kristendomen. Kritik mot humanismen får ett relativt större utrymme i antal ord än för något trossamfund.
• Beskrivs World Value Survey och hur Sverige skiljer sig från världen och varför? NoK tonar aktivt ned slutsatsen med sitt ordval: ”Sverige sticker ofta ut som ett sekulariserat land, där människor värderar bland annat valfrihet högt.” Gleerups har en föredömlig beskrivning. ”Att Sverige hamnar där på kartan beror på att människor i Sverige menar att det är viktigt att kunna uppnå de mål man har i livet, att man har en bra livskvalitet och att man får vara lycklig. Människans egna val och egna frihet är också viktigt. Det beror även på att de värderar vetenskapliga och icke-religiösa tankar högt och tankar som bygger på traditioner eller tro på Gud lågt.”
• Hur beskrivs sekulär/ sekularisering? Gleerups fokuserar på sekularisering av stater och exemplifierar internationellt. NoK fokuserar på sekulär, med ett uppslag med finstilsbeskrivning av sekularisering. Ger materialet fördelar med ett sekulärt samhälle? Ja, men tillräcklig vikt saknas för att säkra ett sekulärt samhälle för kommande generation.
• Nämns Humanisterna korrekt, och ateism? Ja, båda. Gleerups mycket mer och positivare, men i slutet av boken och kortare än någon stor religion. Gleerups bok uttrycker Humanismen bättre än NoKs bok som är väldigt kortfattad och med kritik ”De som är kritiska till humanismen menar att människor måste tillåtas att följa sin övertygelse – även om den inte stämmer med vetenskapen. Vissa religiösa grupper kritiserar humanismen för att vara religionsfientlig och inte acceptera religionens betydelse för människor.”. Dock saknar båda förklaringen av alla våra tre ledord, samt av våra verksamheter utöver ceremonierna. Konfirmationen nämns inte alls. Gleerups har korrekt men inte komplett beskrivning av Humanisterna i Sverige. Saknar riksdagens öppnande, gemenskapsaktiviteter, förnuft/omtanke/ansvar, konfirmationer, att vi nu är trossamfund med möjlighet till statligt stöd och likställdhet i kris osv. Religiös kritik beskrivs bättre och generaliserat i Gleerups, men kort per livsåskådning i NoK.

·       Ifrågasätts grunden för troende på övernaturligheter? Ja, men ordet övernaturligt nämns inte i NoK. Gleerups är för försiktiga, men beskriver något som övernaturligheter: Djinner, häxor, tomtar, parapsykologi, vättar och vittror. ”Många kristna tänker att Gud, som har all makt, kan göra mirakel (övernaturliga handlingar) och ingripa i världen på ett sätt som Gud bestämmer själv. Det som skedde när Maria blev Guds moder är också ett ”tecken”, ett ”mysterium”, eller en ”hemlighet”.  Allt är Guds verk och något som egentligen är oförklarligt för människan.”

Humanisterna borde verka för att Sveriges barn får lära sig från åk 1 att sekularisering och vetenskaplig grund är att föredra och att mänskliga rättigheter är svensk lag och överskrider motsägande religiösa idéer, att alla religioner baserar sig på tro på övernaturligheter som saknar vetenskaplig grund, att gemenskap kan fås och existentiell förundran kan vårdas utan religion.

Christina Birkehammar, Humanisterna Stockholms styrelse

Skollagen 2022:1088 säger bl.a.: ” 4 §  … Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. … respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på…5 §  …  ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet…6 §  …  ska vara icke-konfessionell… 7 §   … Deltagandet i konfessionella inslag ska alltid vara frivilligt. …  ” 

Läroplanen LP094 säger bl. a:”… vilar på demokratins grund…individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande…icke-konfessionell.  … Innehållspunkterna ska uppfattas som byggstenar som du kan kombinera på olika sätt och som kan väga olika tungt i undervisningen. Det är du som lärare som avgör hur det centrala innehållet ska behandlas på bästa sätt utifrån elevgruppen och din yrkeskunskap.”

Kursplaner Biologi: ”…I årskurs 4–6: …Natur och miljö: Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin.” I årskurs 7–9… Natur och miljö: Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. ”

Kursplaner religionsundervisning:”… Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religion kan spela i sam­hället och hur samhälls-förhållanden påverkar utvecklingen av religioner och and­ra livsåskådningar. Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor och etiska förhållningssätt …” ”I årskurs 1–3: …Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Människans uppkomst. Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion… Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.  I årskurs 4–6: … Religionens betydelse i människors liv …Begreppen religion och livsåskådning…olika föreställningar om vad som händer efter döden. I årskurs 7–9: … Orientering om sekulära livsåskådningar och livshållningar, till exempel hu­manism och ateism… Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska sam­hället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen. Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära syn­sätt, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller…”