Inför Europaparlamentsvalet har de europeiska humanistorganisationerna skrivit ett humanistiskt vallöfte, vilket vi uppmuntrar kandidater till parlamentet att skriva under. På Humanists Internationals sida finns vallöftet på 12 språk och där listas kandidaterna som skrivit under.
Humanistiskt vallöfte – EU-valet 2024
Försvara mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och liberal demokrati mot ideologier som motarbetar mänskliga rättigheter och är odemokratiska.
Över hela EU har vi observerat en ökande religiös- och etnonationalism, varifrån exkluderande identiteter och diskriminerande berättelser byggs. Detta har lett till diskriminering av minoriteter och vanligtvis marginaliserade grupper, inkluderande migranter, sexuella minoriteter och icke-kristna. Förespråkare av denna ideologi efterfrågar suveränitet och så kallade traditionella värderingar, vilka de hävdar attackeras av europeisk institutionell utveckling när det kommer till mänskliga rättigheter, jämlikhet och icke-diskriminering. De främjar en isolationistisk och regressiv politik som undergräver mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, och i slutändan eftersträvar eliminering av demokratisk maktfördelning.
Europaparlamentet måste ta ställning mot denna rörelse. Parlamentet måste säkerställa att policyer och lagstiftning bygger på principerna jämlikhet och icke-diskriminering, och garanterar rättsstatsprincipen och maktfördelning. Det måste fördöma när minoriteter görs till syndabockar och försvara mänskliga rättigheter för alla. Som en del av detta måste Parlamentet också kräva en mer human migrationspolitik i EU, med prioritering av värdighet och välbefinnande för migranter samtidigt som den ger stöd till första inreseländerna.
Upprätthålla sekularism som en viktig grund för EU:s demokrati och säkerställa att EU:s beslutsfattande bygger på kritiskt och evidensbaserat tänkande.
EU bör upprätthålla sekularism – åtskillnad mellan stat och religion – som en grundpelare i dess arbete. EU bör säkerställa att dess organ arbetar fristående från organiserade religiösa eller icke-religiösa livsåskådningsgrupper. Detta eftersom människor har många olika religiösa och icke-religiösa livsåskådningar och att de allmänna institutioner och tjänster vi alla delar därför måste vara opartiska när det kommer till denna mångfald. EU bör också säkerställa maximal transparens i sina Artikel 17-dialoger med kyrkor, och religiösa och filosofiska organisationerna, särskilt viktigt är detta när kommer till kriterierna för urval av de organisationer EU samverkar med.
Det är avgörande att EU:s lagstiftning och policyer är evidensbaserad, objektiv och allmänt tillgänglig. Europaparlamentet bör främja användningen av vetenskapliga evidens och kritiskt tänkande inom alla policyområden, inklusive hälsa, miljö och sociala frågor, och avvisa påverkan av antivetenskapliga ideologier som undergräver evidensbaserat beslutsfattande.
Säkra rätten till självbestämmande, så att individer fritt kan leva sina liv med kroppslig autonomi.
Friheten att omfamna sin önskade identitet, ha sina personliga övertygelser, uttrycka sig fritt, och utöva autonomi över sitt liv och kropp är grundläggande och en byggsten för mänsklig värdighet.
EU måste upprätthålla de europeiska medborgarnas rätt att fatta egna beslut utifrån deras övertygelser och livsåskådningar, och att fritt bestämma över sina liv och kroppar. Detta inkluderar att skydda de mänskliga rättigheterna; yttrandefrihet, tankefrihet, religions- eller övertygelsefrihet, och se till att utbildning och läroplaner är inkluderande och icke-diskriminerande. Det innebär också att säkerställa en värdig valfrihet och kroppslig autonomi för alla, speciellt när det kommer till kvinnor och hbtq+-personer. EU måste säkerställa sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inkluderande abort, och främja jämställdhet och icke-diskriminering på grund av sexuell läggning och kön.
Stärka EU:s legitimitet och demokrati genom att garantera inkludering av civilsamhället, stödja fria medier och motverka desinformation.
Ett fritt och engagerat civilsamhälle och en fri media är avgörande för ett demokratiskt och representativt EU. De fungerar som essentiell motvikt till institutionell makt och spelar en väsentlig roll för att representera medborgarnas intressen och skapa utrymme för debatt och kritik.
Följaktligen måste Europaparlamentet, för att säkerställa att policyer och lagstiftning är inkluderande, transparenta och lyhörda för alla medborgares behov och önskemål, engagera sig mer aktivt i civilsamhällets organisationer och involvera dem i beslutsfattande processer. Europaparlamentet måste också främja mekanismer som möjliggör en fri och mångsidig media och motverka spridningen av desinformation. Dessa inkluderar att säkerställa redaktionellt oberoende och transparens när det kommer till medieägande och statlig reklamfinansiering. Att vidta åtgärder här är nyckeln för att motverka polariseringen av den politiska debatten och urholkandet av allmänhetens förtroende till traditionella medier.
Vidta omedelbara, omfattande och rättvisa åtgärder för att motverka klimathotet. Dessa åtgärder ska vila på vetenskaplig grund.
Mänskliga aktiviteter har en obestridlig och oproportionerlig inverkan på den globala miljön och biologiska mångfalden. Överväldigande vetenskapliga konsensus visar att utsläpp av växthusgaser och överanvändning av naturresurser driver på katastrofala klimatförändringar, vilket utgör ett allvarligt hot mot livet på jorden. Detta inkluderar negativa effekter på människor och våra samhällen, icke-mänskliga djur, naturliga livsmiljöer och ekosystem. Markpåverkan, såsom kommersiella avskogning och icke-hållbart jordbruk, äventyrar ekosystemen ytterligare. Genom att acceptera dessa väsentliga fakta kan vi bana väg för en hållbar och uthållig framtid i EU.
Europaparlamentet bör vidta beslutsamma åtgärder för att vända trenderna vad det gäller minskad biologisk mångfald och överdriven resursförbrukning. Detta för att stärka förutsättningarna till en regenerativ ekonomi, som främjar hållbara metoder som återställer och stärker naturresurser till nytta för nuvarande och framtida generationer, samtidigt som man säkerställer att bördorna av denna förändring inte bärs oproportionerligt av de som redan är missgynnade.
Humanisterna
Söndagen den 9 juni 2024 är det EU-val i Sverige. Då väljs de 21 svenska ledamöterna till parlamentet.