Den framtida demokratin går inte att ta för given i Sverige. Olle Wästberg, tidigare ordförande i den statliga Demokratiutredningen, ser riskerna och möjligheterna till räddning.
Sverige är inte immunt mot sådana antidemokratiska omvälvningar som skett åtskilliga länder där populistiska partier vuxit sig starka. Det svenska systemet ligger vidöppet för samma angrepp som skett i Ungern och Polen på demokratiska institutioner, domstolar och medier.
Putin, Erdogan, Orbán och andra auktoritära ledare har ursprungligen blivit folkvalda och sedan utnyttjat situationen. Också Donald Trump hade auktoritära ambitioner, men den amerikanska konstitutionen går inte att lätt ändra. Det gör den svenska grundlagen. Demokratin i Sverige kulle kunna upphävas på fjorton månader.
Opinionsbildningen har blivit digitalt dominerad. Det har ökat riskerna för extremism, liksom för propagandakrig mot Sverige.
Den svenska demokratin måste utvecklas genom att en medborgare ska kunna göra sin röst hörd också mellan valen. De valda representanterna bör bli mer välkända, mer representativa och ha närmare kontakter med väljarna. Trösklarna mot autokratisering av Sverige måste höjas.
Olle Wästberg har en bred bakgrund kring demokratin. Han har varit liberal riksdagsledamot, statssekreterare i finansdepartementet, chefredaktör för Expressen, ordförande i Sveriges radio, svensk generalkonsul i New York – träffat såväl Donald Trump som Joe Biden – generaldirektör för Svenska institutet, officiellt ansvarig för Raoul Wallenberg 100 år, krigsplacerad som en av cheferna för svenskt psykologiskt försvar och var ordförande i 2014 års statliga demokratiutredning.
Historikern och journalisten Anne Applebaum skildrar den speciella politiska utvecklingen i många länder i Europa de senaste två decennierna. Metodiskt redogör hon för den antidemokratiska tendens som blivit alltmer tydlig i till exempel Polen och Ungern.
Applebaum utforskar i detalj attraktionen av nya auktoritära rörelser för människor som lever i demokratier. Vad erbjuder dessa rörelser? Till vilka instinkter talar de? Varför har de dykt upp just nu? Boken innehåller några nya rapporter, från Spanien, Schweiz och Brasilien. Applebaum undersöker några historiska exempel på andra samhällen som förförts av auktoritär retorik, däribland det stalinistiska Centraleuropa, liksom Nazityskland. Hon utforskar också polariseringen och dess effekter, meritokratin och dess missnöje. Men det viktigaste fokuset ligger på attraktionen av totalitärt tänkande och enpartistatens lockelse.
Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.
I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.
Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.
När det Kalla kriget tog slut verkade den liberala demokratin ha segrat. Olika samhällsanalytiker deklarerade slutet på historien (”end of history”) och konstaterade med stort självförtroende att vi skulle gå mot en fredlig och globaliserad framtid. Denna tro visade sig vara felaktig. Auktoritarismen återkom till Ryssland när Putin insåg att fascistoida ideer var användbara då de rika oligarkernas makt skulle legitimeras. Under 2010-talet har det spridit sig från öst till väst genom Ryssarnas krigföring i Ukraina och cyberkriget i Europa och USA.
Ryssland hittade allierade hos nationalister, oligarker och radikaler överallt och deras målsättning att upplösa Västvärldens institutioner, stater och värderingar fann en klangbotten inom Västvärldens egna gränser. Populismens framväxt, Britternas röst emot EU samt valet av Donald Trump var alla Ryska målsättningar men att de uppnått dessa mål säger något om Västvärldens sårbarhet.
Timothy Snyders kraftfulla och avslöjande nutidshistoria är baserad på hans omfattande research och reporter-arbete. Snyder sträcker sig långt utanför de vanliga rubriksammanhangen för att kunna exponera det verkliga hotet mot lag och demokrati såsom vi känner den.