En vital humanism adresserar aktuella frågor (gärna med inspiration från antiken, renässansen och upplysningstiden från vilka det finns mycket att lära).
Den aktuellaste frågan just nu är det gangstervälde som breder ut sig. Dels har vi stora gangsters som angriper och annekterar andra länder. Dels har vi mängder med smågangsters i våra förorter som annekterar stadsdelar för bl a drogförsäljning.
Det finns förvånansvärt många likheter mellan stora och små gangsters: De lägger under sig andras geografier med våld. De stjäl andras tillgångar. De vill ha ”respekt” genom att hota de samhällen de breder ut sig i.
Och, de är förtjusta i bling-bling. Denna sista faktor är viktigare än vad man först kanske tror. Låt mig återkomma till den alldeles strax.
Gangsterbeteende är inget nytt. Det har alltid funnits, men det har också alltid bekämpats. I vår del av världen har denna kamp varit mer framgångsrik än i många andra delar av världen. Just därför har vi lyckats skapa humanistiska samhällen baserade på demokrati, bildning, hederlighet, transparens, sund konkurrens, rättssäkerhet och mycket annat. Gangstersamhällena däremot är korrupta och – som en följd av detta – fattiga och måste därför stjäla det bling-bling som ledarna är så förtjusta i och som de tror ger dem respekt.
Varje generation är skyldig att ta sin del av ansvaret för kampen mot gangstrarna så att vi lämnar en mer humanistisk värld efter oss än vad vi ärvde av våra föräldrar.
Kampen mot gangsters går ut på att de skall misslyckas. Steg 1 är diplomati, men diplomati fungerar väl ”så där” både internationellt och nationellt verkar det som, trots seriösa försök. Steg 2 är ekonomiska åtgärder. Det är där ”bling-bling”-faktorn kommer in. Ta ifrån gangstrarna vad de stulit. Se till att de inte får sola sig i skenet av den anständiga världens politiker, i samband med internationella idrottstävlingar och kulturhändelser som Eurovision Song Contest. Och se till att det de stulit förverkas och återlämnas till den rättmätiga ägaren. Att vara en gangster skall leda till ett liv i torftighet. Steg 3 är tyvärr våld. Verkligheten visar att humanistiska samhällen behöver både polis och militär för att försvara humanismen och dess människor.
En vital humansim är inte vare sig naiv eller slapp, det måste vi har lärt oss vid det här laget. En vital humanism ser den kärva verkligheten precis så som den är och agerar för att göra den human för oss människor.
Vi humanister borde kroka arm med våra likasinnade runt om i världen, inte minst med humanister i de miljöer som är hårdast utsatta för gangstrar. Tillsammans med dem skall vi diskutera möjliga åtgärder och torgföra dessa så att politiken kan ta över.
Jag yrkar härmed på att kampen mot gangsterväldet kommer upp i samband med förbundsstämman den 23 till 24 april.
Anders Källström
Humanisterna Väst