Humanisterna har under många år arbetat för att staten ska vara livsåskådningsneutral, det vill säga att religiösa och icke-religiösa livsåskådningar ska likabehandlas. Detta är något vi finner principiellt rätt och som har stöd i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
För sex år sedan, 2016, tillsatte regeringen en utredning om översyn av statens stöd till trossamfund, vilket inkluderade en översyn av lagens definition av begreppet trossamfund. Trots att utredningen gav goda argument för livåskådningsneutralitet, så bibehöll den i sitt förslag begreppet ”trossamfund” med krav på att religiös verksamhet ska bedrivas.
Detta är märkligt eftersom religionsfrihet är utredningens huvudargument för att staten ska stödja trossamfunden och detta görs med hänvisning till Europakonventionen. I konventionens artikel 9.1 står det att friheten handlar om ”religion eller tro” och med ”tro” avses icke-religiösa övertygelser. Detta har bekräftats av Europadomstolens tillämpning, som visat att exempelvis både ateism och veganism är enligt konventionen skyddade övertygelser.
Eftersom införandet av en ny lagtext dragit ut på tiden (det har nu gått fyra år sedan utredningen lämnade sitt förslag) behöver vi söka andra vägar för att påverka lagstiftningen i en sekulär riktning. Det är både viktigt vad som står i lagar och förordningar, och hur dessa tillämpas.
För att testa om dagens lag tillämpas livsåskådningsneutralt valde Humanisternas förbundsstyrelse att 2021 skicka en ansökan till Kammarkollegiet om registrering av Humanisterna som trossamfund. Detta gjordes eftersom likabehandling är principiellt rätt och för att det är viktigt för Humanisterna som organisation.
Först och främst vill vi att staten ska likabehandla och erkänna vår livsåskådning. Detta öppnar exempelvis upp för deltagande i olika sammanhang där idag trossamfund möts. Det kan handla om kommunala samarbetsforum eller minnesceremonier i samband med katastrofer. Vi är övertygande om att Humanisterna och det sekulära perspektivet har mycket att tillföra i dessa sammanhang.
För det andra kan trossamfund ges tillstånd att utse förrättare av juridisk vigsel. Detta vore ett stort plus för våra officianter och skulle underlätta för de brudpar som väljer en humanistisk vigsel.
Slutligen kan trossamfund ansöka om bidrag via Myndigheten för stöd till trossamfund. Detta skulle ekonomiskt stärka vår verksamhet och kunna vara en framtida delfinansiering av vår hjälpverksamhet ”Humanistisk medmänniska”.
I början av februari meddelade Kammarkollegiet att de avslagit vår ansökan om registrering som trossamfund. Detta gjordes utifrån en teknikalitet, då de ansåg att styrelsen enligt Humanisternas stadgar behövde ett uppdrag från kongress för att göra en ansökan. Därför avser styrelsen lägga ett förslag till Humanisternas kongress i april om att göra en ny ansökan om registring av Humanisternas som trossamfund.
Detta innebär inte att vi ska förändra vår verksamhet, våra ställningstaganden i olika frågor, eller hur vi ser på oss själva som organisation. Det handlar om att staten ska likabehandla livsåskådningar. Vi hade mycket hellre föredragit registrering som ”livsåskådningsorganisation”, men nu används benämningen ”trossamfund”. Även ett trossamfund kan som ledstjärna anamma den intellektuella moralens maxim, som Ingemar Hedenius myntade: Att tro på något om och endast om man har goda skäl att hålla det för sant.
Humanisterna bör accepteras som ett sekulärt trossamfund.
David Rönnergard, ordförande Humanisterna
Ulf Gustafsson, förbundssekreterare