Protesterna kommer direkt när någon säger att Sverige är ett sekulärt samhälle. Att Sverige ska vara en sekulär stat är nästan alla överens om, men när det talas om samhället kommer invändningarna.
Detta ifrågasättande handlar dock inte om fakta. Dessa är tydliga. World Values Survey har sedan 1981 kartlagt värderingarna i världens länder och enligt deras rapport från 2020 är Sverige världens tredje mest sekulära land. Endast Japan och Sydkorea överträffar oss.
Resultatet bygger på omfattande frågeformulär som bland annat innehåller frågor om hur viktig gud är i människor liv, hur ofta de besöker gudstjänster och hur ofta de ber. Det är en undersökning av de dominerande värderingarna i samhället. Sekulära samhällen lägger mindre vikt på religion, traditionella familjevärderingar och auktoriteter. Studien visar att Sverige är ett sekulärt land.
Ett sätt att beskriva det sekulära samhället är att säga att fokus där är på det världsliga och temporära. Inte på guds rike och evigheten. Samhället huvudsakliga engagemang handlar om Vårt enda liv, vilket Hedeniuspristagaren Martin Hägglund skrev om i boken med den titeln.
Självklart finns det ingen bestämd gräns för när ett samhälle går från att vara icke-sekulärt till att bli sekulärt. Det är en glidande skala. Och självklart behöver inte alla människor vara sekulära i ett sekulärt samhälle. På samma sätt inte alla behöver vara vänliga i ett vänligt samhälle eller förespråka demokrati i ett demokratiskt samhälle. Det är den rådande normen i samhället vi talar om.
I boken A Secular Age ger filosofen Charles Taylor följande beskrivning av sekularisering ”en rörelse från ett samhälle där tro på Gud inte är ifrågasatt, något oproblematiskt, till ett samhälle i vilket gudstro är ett av flera alternativ, och ofta inte det enklaste att ansluta sig till.”
Det sekulära samhället är alltså ett samhälle där gudstro är ett av flera alternativ, där gudstro blir ifrågasatt och ibland uppfattas som ett problem. Det kan helt enkelt vara obekvämt att tro på Gud.
Kristna röster påstår att detta ofta är fallet i Sverige, om vi ska använda oss av mer anekdotiska belägg för att Sverige är ett sekulärt samhälle. Sveriges kristna råd skriver i rapporten Unga troende i samhället (2020) att ”varannan kristen ungdom upplever sig kränkt för sin tros skull och att det i vissa fall är lärare som kränker. Det gör att många unga troende döljer sin tro.” Det är inte alltid det enklaste att tro på Gud.
Judar, muslimer och ateister blir i Sverige då och då också kränkta på grund av sin livssyn. Ett sekulärt samhälle är ingen given garant mot intolerans, även i ett sådant samhälle behöver vi anstränga oss för att se andra människor och behandla varandra med ömsesidig respekt.
I Humanisternas idéprogram ges följande definition av sekulärt samhälle:
”Ett samhälle där alla medborgare har rätt att utöva sin livsåskådning, ensamma eller i grupp, under förutsättning att detta inte kommer i konflikt med andras rättigheter. Där ingen medborgare tvingas följa eller tillhöra en viss kulturell sedvänja eller livsåskådning.”
För Humanisterna är religions- och övertygelsefrihet väsentligt för det sekulära samhället. Den sekulära normen som dominerar samhället ska inkludera religions- och övertygelsefrihet. Vi kan bli överraskade när någon vänligt frågar om specialkost på grund av sin tro, men detta ska inte innebära att vi behandlar den personen illa eller att den diskrimineras.
Välviljan och toleransen slutar dock när den möter intolerans. Respekten ska vara ömsesidig. Exempelvis ska det sekulära samhället inte tolerera att barn indoktrineras i religiösa sekter – att de hotas med helvetesstraff. Barn ska också ha rätt sin religionsfrihet. För även om lagen ger föräldrarna stor frihet ska normen i samhället vara sådan att detta inte anses rätt och riktigt.
Vi har bara ett liv. Ett sekulärt samhälle är viktigt eftersom vår gemenskap bör göra det bästa av denna korta tid. Inte lägga begränsad tid på drömmar och utopier om en annan verklighet.
Naturligtvis protesterar vissa mot detta. De vill tillbaka till ett kristet samhälle. Andra förespråkar ett islamskt eller ett allmänreligiöst samhälle. Den friheten ska de ha, men vi borde vara överens om verklighetsbeskrivningen. Sverige är i dag i väldigt stor utsträckning ett sekulärt samhälle.
Ulf Gustafsson, förbundssekreterare Humanisterna