Debatt: Rituell könsstympning av barn

Share
Dela artikeln

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Humanisterna.


Rituella könsstympningar både på flickor och på pojkar sker regelmässigt i låg ålder, d v s innan den enskilda individen har något eget inflytande på om ingreppen skall ske eller inte. Av barnkonventionen framgår det att stater som undertecknat barnkonventionen ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa (Artikel 24:3). Sverige har anslutit sig till barnkonventionen och från år 2020 har den också blivit svensk lag. Principen om barnets bästa är central i konventionen:

Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa (Artikel 3:1).

Trots förekomsten av denna artikel är könsstympning av pojkar tillåten i Sverige (lag om omskärelse av pojkar 2001:499). Mörkertalet av svenska flickor som könsstympas är okänt och det finns brister i uppföljningen av den svenska lagen mot kvinnlig könsstympning (Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor) (Berggren, 2018).

Begreppsdefinitioner

Kulturella sedvänjor med ingrepp i genitalia har spårats till flera tusen år före vår tideräkning, det vill säga före de moderna religionernas uppkomst och dokumenterad både hos mumifierade kvinnor respektive män i gamla Egypten.  Det är av vikt att göra en begreppsmässig distinktion mellan ’omskärelse’ och ’könsstympning’. Medan omskärelse (circumcision) ursprungligen beskriver den cirkulära excisionen av mannens förhud runt ollonet, är stympning (mutilation) ett betydligt vidare begrepp, vilket också ger mycket starkare negativa associationer (Berggren 2005). Begreppet ’kvinnlig omskärelse’ är en eufemistisk omskrivning för det som tydligare hos mannen är en stympning av genitalia.

Ordet ”stympning” förstås vanligen som lemlästning i samband med krigsskada, fysisk bestraffning eller avancerat fysiskt våld.  Man kan definiera stympning generellt såsom ett borttagande av del av eller hel kroppsdel av annat skäl än sjukdom eller befarad sjukdom (Berggren & Bergström 2010). I ett gemensamt dokument från flera FN-organ, bland annat FNs Barnfond och Världshälsoorganisationen, skriver man:

alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke-medicinska skäl är att betrakta som könsstympning (WHO 2008, s.4)

Rituell könsstympning av flickor

Denna är mest förekommande i ett bälte tvärs över Afrika, men nya studier från Asien och Mellanöstern samt den globala migrationen gör ämnet till en global fråga (UNICEF 2018). Tidigare socialantropologisk forskning har också rapporterat att könsstympning av flickor förekommer lokalt i Peru, Ecuador, Brasilien och Mexiko. I Asien finns fenomenet bland annat i Malaysia, Indonesien och i Mellanöstern. Enligt FNs barnfond (UNICEF 2018) har över 200 miljoner nu levande flickor blivit könsstympade. Sedvänjan har vuxit fram i den del av Nordafrika där man sedan urminnes tider tillämpat endogami (giftermål inom den egna gruppen). Icke könsstympade kvinnor bringas att tro att de inte är rena och därmed är likställda med prostituerade. Genom accepterandet av stympningen erkänns flickor som kvinnor och upptas i gemenskapen (Rushwan 2013).

Könsstympning av flickor avser vanligen tre typer av ingrepp i genitalia: excision av klitoris´ förhud, borttagande av klitoris och infibulation (även kallad faraonisk omskärelse). Världshälsoorganisationen definierar ingreppen i klitoris eller förhuden som typ ett och infibulation som typ tre samt en mellan-form som typ två (WHO 2008).  Borttagande av klitoris förhud är det som närmast motsvarar manlig omskärelse och utgör den minst stympande formen. Detta ingrepp benämns Sunna-omskärelse i flertalet muslimska länder. Innebörden av begreppet ’Sunna’ är ”tradition”. Det är dock att märka att ’Sunna’ i olika samhällen kan stå för olika ingrepp.

Vid Faraonisk omskärelse, typ tre (WHO 2008), infibulation (från latin Fibula, spänne) dvs det mest omfattande könsstympningsingreppet, skärs förutom klitoris och de små blygdläpparna, delar av de yttre blygdläpparna bort. Resterna av yttre blygdläpparna sutureras eller sluts sedan, varvid ett minimalt hål upp till en knapp centimeters vidd lämnas kvar för urin och menstruationsblod. Vid ingreppet införs stundom en träpinne eller dylikt för att hindra sammanväxning. I vissa länder, till exempel i Sudan och i Somalia, är infibulation det ingrepp som både traditionellt har, och fortfarande dominerar (UNICEF 2018; WHO 2008).

Rituell könsstympning av pojkar

I våra dagar finns det en på framför allt religiös grund vilande tradition som antingen föreskriver traditionell stympning (utanför sjukvården) eller ”modern” könsstympning (inom sjukvården) av pojkar. Den traditionella formen dominerar fortfarande i muslimsk och även i judisk tro. Motsvarande föreställningar finns i stora delar av Afrika. Omskärelse (stympning) av pojkar är ett mycket utbrett fenomen i världen och betraktas som ’normalt’ också i västorienterade länder som USA, Canada och Australien.  Socialstyrelsen uppskattar att 2 000–3 000 omskärelser av pojkar görs i Sverige varje år Rikshandboken (2013).

I omfattande litteraturöversikter om manlig könsstympning som gjorts av de kanadensiska och amerikanska barnläkarförbunden konstateras flera allvarliga negativa hälsokonsekvenser som följd. Man kommer i översikten fram till slutsatsen att fördelarna inte överväger riskerna och att det inte finns några medicinska grunder att tidigt könsstympa pojkar (American Academy of Pediatrics 2012; Frisch & Earp 2018).                                  

”Föräldrarna får väga hälsofördelarna och hälsoriskerna i ljuset av deras egna religiösa, kulturella och personliga preferenser, eftersom de medicinska fördelarna i sig inte överväger riskerna för individuella familjer.”

(American Academy of Pediatrics 2012, s. 2).

Den moderna formen av förhudsexcision sker med annorlunda och bättre kirurgisk teknik. Likafullt har det hävdats att det innebär en reell stympning av områden som är rika på sensoriska nervändar, vilket kan få negativa konsekvenser för den manliga sexualfunktionen.

Riskerna med manlig könsstympning är som nämnts väldokumenterade och svårartade komplikationer och även dödsfall har rapporterats. Mot denna bakgrund har man i Sverige skärpt lagstiftningen gällande könsstympning a pojkar (Lag 2001:499); med Lag (2010:671), Lag (2012:946), Lag (2017:30), och (Lag 2017:48). Vid en ålder över två månader får könsstympning endast ske av läkare medan personer som har särskilt tillstånd av Socialstyrelsen får utföra ingreppet på pojkar under två månaders ålder. Krav på smärtlindring finns i båda fallen (Paragraf  2, Lag 2001:499), men man har förtydligat lagen avseende smärtlindringen enligt följande :

2 § När läkare utför omskärelse enligt denna lag eller när läkare eller sjuksköterska ombesörjer smärtlindring enligt denna lag gäller patientsäkerhetslagen (2010:659), patientskadelagen (1996:799) och patientdatalagen (2008:355).

Lag om omskärelse av pojkar (2010:671).

Ytterligare uppdatering av lagen genomfördes 2012 för att säkerhetsställa att riktlinjerna följs, tex att inspektionen för vård och omsorgsbeslut om återkallelse av tillstånd omedelbart ska gälla (Lag 2012:946). Lagen om omskärelse av pojkar uppdaterades också år 2017 med följande:

1 § Med omskärelse avses i denna lag ett sådant kirurgiskt ingrepp i syfte att helt eller delvis avlägsna förhud runt penis, som inte anses utgöra hälso- och sjukvård i den mening som avses i 2 kap. (1 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen) (2017:30).

Enligt barnkonventionen ska alla barn ha samma rättigheter och lika värde och det är viktigt att ingen åtskillnad görs av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung (Artikel 2; se även Prop. 2017/18:186, s.8). Genom att inte ha med dessa barn i risktänkandet sätts de åt sidan. Från ett barnrättsperspektiv kan man argumentera att underrapportering om barns utsatthet samt nuvarande underskattning av könsstympade flickor och kvinnor i Sverige, tillsammans med bristande uppföljning från svenska myndigheter är angelägna frågor som behöver mer belysning.

Referenser

American Academy of Pediatrics. (2012). Task force on circumcision. Technical report: Male circumcision. Pediatrics, 130, e756–e785. doi: 10.1542/peds.2012-1990

Berggren, Vanja & Bergström, Staffan (2010). Kvinnlig och manlig omskärelse – former av rituell könsstympning. i Sexologi.Redaktör P.O. Lundberg, Liber förlag .

Berggren, Vanja. Könsstympning av flickor i en svensk kontext. i boken: Perspektiv på barnkonventionen. Forskning, teori och praktik. Redaktörer:  Ponnert, Lina & Sonander, Anna. Studentlitteratur, Lund. ISBN:  978-91-44-12501-5

Berggren, V. Female Genital Mutilation. Studies on primary and repeat Female Genital   Cutting. Stockholm 2005. Karolinska University Press. ISBN: 91-7140-231-4.

Frisch, M; Earp, E. B. Circumcision of male infants and children as a public health measure in developed countries: A critical assessment of recent evidence. Global Public Health, 2018, vol 13, issue 5.(p. 626-641).doi/full/10.1080/17441692.2016.1184292

Lag (2001: 499) om omskärelse av pojkar Lag (2010:671). Ändrad: t.o.m. SFS 2017:48. Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2001499-om-omskarelse-av-pojkar_sfs-2001-499

Lagen (1982:316) med förbud mot kvinnlig könsstympning. 1998 (SFS 1999:267)

Regeringens proposition (2017/18:186). Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter, 15 mars 2018.

Rikshandboken (2013) https://www.rikshandboken-bhv.se/livsvillkor/barn-som-riskerar-att-fara-illa/omskarelse-av-pojkar/referenser—omskarelse-av-pojkar/hämtat 2019-01-10

Rushwan, Hamid (2013). ”Female genital mutilation: A tragedy for women’s reproductive health”. African Journal of Urology. 19 (3): 130–133. doi:10.1016/j

Socialstyrelsen, 2001 (uppdatering 2017) Omskärelse av pojkar. SOSFS 2001:14. Föreskrifter och allmänna råd. Socialstyrelsens författningssamling. Molin tryck, Stockholm. ISSN 0346-6000 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2001/2001-10-14, hämtat: 2018-01-15

Socialdepartmentet, (2001). SoL, Social Tjänst Lagen.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Statistiska Central Byråns Befolknings statistik (SCB, 2015). Kvinnor efter ålder och ursprungsland 2015-12-31.xlsx. Kvinnor med utländsk bakgrund och land 20151231, nummer  238628/8343477. Befolkningsregistret, 2015.

United Nations Children’s Fund (UNICEF), 2018. Female Genital Mutilation. https://data.unicef.org/topic/child-protection/female-genital-mutilation/

World Health Organization, Eliminating Female Genital Mutilation: An interagency statement, WHO, UNFPA, UNICEF, UNIFEM, OHCHR, UNHCR, UNECA, UNESCO, UNDP, UNAIDS, WHO, Geneva, 2008, p. 4.


Dela artikeln