Migrationsverket tycker barns bästa är viktigt – men inte viktigast

Share
Dela artikeln

Vid årsskiftet omvandlades barnkonventionen till svensk lag. Det innebär inte särskilt mycket för de asylsökande barnen. Barnkonventionen kommer endast att vara en av flera lagar som guidar Migrationsverkets arbete i asylärenden.

Migrationsverket har fått kritik från flera barnrättsorganisationer för att inte ta hänsyn till barnets perspektiv, något personalen har arbetat för att förbättra, bland annat genom en kunskapslyftinsats från Barnombudsmannen. Man har ändrat i rutiner och handläggningsförfaranden och ökat möjligheten för barnet att komma till tals i asylprocessen.

Biträdande rättschef Carl Bexelius betonar dock att inga nya rättigheter ges barnen genom att Barnkonventionen blir lag. Man har redan tidigare vid Migrationsverket vägletts av FN’s deklaration för barns mänskliga rättigheter. Att Barnkonventionen blir lag innebär därför inte att fler barn kommer att få uppehållstillstånd.

EN konkret förändring har dock skett och det är att man nu kan åberopa Barnkonventions-lagen när man överklagar till Migrationsöverdomstolen. I överklagan krävs lagrum för de skäl man åberopar och tidigare kunde dessa främst hämtas ur utlänningslagen.

I praktiken finns det dock olika lagtexter som delvis motsäger varandra. Där har Barnkonventionslagen ännu inte hunnit bli en del av praxis och även om lagpunkterna i denna anses viktiga för barnet anses exempelvis den tillfälliga uppehållstillståndslagen viktigare att följa. Under vintern 2020 ska regeringens barnkonventionsutredning presentera hur barnkonventionen stämmer överens med andra lagar, bland annat utlänningslagen och den tillfälliga uppehållstillståndslagen. Frågan är då vilken status Barnkonventionslagen får.

De asylsökande barnens situation kvarstår för närvarande som försämrad i och med regeringens förlängning av den tillfälliga lagen, Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. I den togs exempelvis de synnerligen ömmande omständigheterna bort som skyddsgrund, så ett barn med sjukdomar eller funktionshinder anses inte i sig ha tillräckliga skäl för att få asyl.

Också den begränsade möjligheten till familjeåterförening drabbar asylsökande barn i hög grad. I den tillfälliga lagen togs även alternativt skyddsbehövande bort som asylskäl, vilket innebär att krig i hemlandet inte i sig anses som tillräckliga skäl till asyl. Nu krävs förföljelse, diskriminering och risk för tortyr, fängelse eller dödsstraff av någon typ för att beviljas asyl, vilket sällan specifikt riktar sig mot barnet.

Förföljelse och diskriminering på grund av religion eller frånvaro av religion kvarstår som skyddsgrundande skäl. Dock är det betydligt svårare att få uppehållstillstånd om en konvertering eller avhopp från en religion skett ”sur place”, först i tillflyktslandet. Migrationsverket anser också konvertiter/avhoppare mer trovärdiga om chansen att de kan antas leva som konvertit/avhoppare vid återkomst till hemlandet är stor. Detta är ju ett klassiskt Moment 22. Är risken stor att man fängslas, torteras och dödas om man uttrycker sin tro/icketro öppet kanske möjligheten att uppfylla det kravet är mycket begränsad.

I denna fråga kommer Barnkonventionens krav på religionsfrihet för barn med största sannolikhet att väga lätt.

Janna Anstoot, ledamot i Humanisternas förbundsstyrelse


Dela artikeln