Humanisterna Stockholm inledde årsmötet, den 3 mars 2026, med ett föredrag av Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Här följer en kort sammanfattning.
Som vi känner till är Sverige avvikande i graden av sekularisering jämfört med de flesta andra länderna, även USA. Det framgår bland annat av World Value Survey. När USA bröt sig loss från Storbritannien och författade sin Konstitution 1776, så skapades en republik, man ville inte ha monarki som britterna. Det var också viktigt med en separation mellan kyrka och stat. Ett av de 10 tilläggen till Konstitutionen innebar att det inte får etableras en statskyrka i USA, och man får inte heller förhindra religionsfrihet.
Statligt finansierade skolor får inte undervisa i religion, det får däremot privata skolor. Skolbön är inte tillåtet i offentliga skolor sedan 1962. Det finns starka uttryck och krafter för religion i USA och många har ett starkt engagemang för sin religion. I de offentliga skolorna får man undervisa om evolutionen och Darwin. Däremot får man inte undervisa om kreationism eller intelligent design, vilket kan förekomma i privata skolor.
Förutom ursprungsbefolkningen är alla invandrare i USA, antingen frivilliga eller ofrivilliga. De ofrivilliga kom till landet genom exempelvis slavhandel. Många av de frivilliga invandrarna kom med drömmen om religiös frihet, från länder där de upplevde sig förföljda. Exempelvis puritanerna som kom som pilgrimer till Massachusetts. De ville frigöra sig från den anglikanska kyrkan och vara fria från den katolska övertygelsen.
De svenskar som invandrade till USA hade oftast ekonomiska skäl men även religiösa skäl i viss mån. Exempelvis Erik Jansson från Uppsala län, som var en självutnämnd profet. Man fick inte predika utanför kyrkan i Sverige, så han flydde till Illinois 1846 tillsammans med en grupp människor som följde med. Där bildade de en koloni vilket var starten på den svenska emigrationen till Nordamerika.
USA var ett protestantiskt land från början sedan kom det en stor grupp katolska irländare på 1840-talet och många hamnade i Maryland, som fick namnet efter Maria. Det har funnits en stark anti-katolicism i USA, man ville helst inte ta emot irländarna. Chicago blev ett fäste för svenskar och de anammade denna anti-katolicism. På så sätt kunde svenskarna hamna högre i hierarkin, irländarna var även fattigare.
Irländarna blev politiskt aktiva och John F Kennedy var den första katolska presidenten. Det fanns ett motstånd mot honom vilket handlade om huruvida hans lojalitet skulle vara gentemot påven eller USA. Joe Biden var också katolik. I USA definierar man härkomst utifrån en självdefinition, där man utgår varifrån förfäderna kom. Det har lett till att 35 miljoner amerikaner säger sig ha irländskt påbrå.
Mormonerna är den enda inhemska religionen, och den vill man inte räkna som en kristen religion. Presidentkandidaten Mitt Romney var mormon. Det har även kommit judiska och muslimska grupper till USA. Idag finns en muslimsk kongressledamot från Minneapolis, med somaliskt ursprung, och uppvuxen i Kenya. Det finns starka anti muslimska krafter i landet idag. Andelen kristna i USA minskar från 78% 2007, till 63% 2024. De icke religiöst anslutna ökar från 16% till 28% under samma period. De icke kristna grupperna är få och små. Lutheranska kyrkan tappar flera medlemmar, muslimerna ökar lite. Fortfarande är fler människor religiösa och konservativa i sydstaterna. Abortfrågan är en stor fråga och numera är det delstaterna som har makten att bestämma lagstiftningen i abortfrågan. För många religiösa väljare är den frågan avgörande. Det har funnits många väckelserörelser genom åren i USA. Uttryck som ”God bless America” är dock mycket retorik. Det som sägs vid presidentinstallationen, ”So help me God”, står exempelvis inte i konstitutionen men har blivit ett gängse tillägg.
Avslutningsvis konstaterade professor Dag Blanck att det skulle vara mycket svårt att vara ateist och presidentkandidat i USA.
Susanne Björkbom
