När världen skakar av konflikter, polarisering och religiös fundamentalism är det lätt att glömma vad som faktiskt förenar oss. Men det finns en gemensam grund som inte bara är vacker i teorin utan livsnödvändig i praktiken: de universella mänskliga rättigheterna.
Förenta nationerna formulerade efter andra världskrigets fasor en tydlig kompass i Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Där slås fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Det är en idé som inte vilar på nation, religion eller kultur; utan på människan själv.
Här möter FN:s värdegrund den sekulära humanismens kärna. Humanisterna och liknande rörelser utgår från att etik och mänskliga rättigheter inte behöver religiös grund. Tvärtom: de blir starkare när de är universella, rationella och öppna för kritisk granskning.
Den sekulära humanismen betonar:
Detta är inte en alternativ värdegrund till FN:s stadgar, det är en fördjupning och ett försvar av den.
För vad händer när religion eller ideologi ges tolkningsföreträde över mänskliga rättigheter? Vi ser det gång på gång: kvinnors frihet begränsas, minoriteter förföljs, oliktänkande tystas. När “sanningar” blir absoluta riskerar människovärdet att bli relativt.
Därför är sekularismen inte ett angrepp på religion, utan ett skydd för människan. Den säkerställer att staten står neutral, att lagar gäller lika för alla och att ingen ska behöva underordna sig någon annans trosföreställningar.
Mänskliga rättigheter kräver mer än högtidliga deklarationer. De kräver mod att stå upp för principerna även när det blåser. De kräver ett samhälle där argument väger tyngre än auktoriteter, och där varje individ ses som ett mål i sig och inte ett medel.
I en tid när värdegrunder ifrågasätts behöver vi inte fler särlösningar. Vi behöver hålla fast vid det som borde vara varje tänkande människas gemensamma värdegrund: Alla är vi människor.Vi har Samma rättigheter. Det får inte finnas några undantag.
Ulf Ekvall
ordförande Humanisterna Gotland
Styrelsen Humanisterna Gortland