Religionens roll och sammanblandning med politiken har länge varit en aktuell del av den svenska samhällsdebatten. För oss i Vänsterpartiet är utgångspunkten tydlig, staten ska vara sekulär och politiska beslut ska fattas på demokratiska grunder, mänskliga rättigheter och vetenskap inte utifrån religiösa läror eller trosuppfattningar. Samtidigt är vi måna om att försvara religionsfriheten och varje människas rätt att tro, tvivla eller avstå från religion. Särskilt i en tid när rasistiska och populistiska förslag från partier ofta attackerar och pekar ut grupper i samhället.
Vi menar att staten har ett stort ansvar för att säkerställa att människor inte bara har rätt att tro, utan också möjlighet att utöva sin religion och bevara sin identitet. Statens agerande och behandling av urfolks och nationella minoriteters rättigheter i samhället är ett sammanhang där politik och religion möts. Här har Sverige genom historien utsatt dessa grupper för allvarliga övergrepp. Rasistiska, antisemitiska och koloniala föreställningar har länge präglat myndigheters syn på dessa grupper.
Där anser vi att Sverige som stat behöver ta ett större ansvar än i dag för att utreda vad som skett genom sannings- och försoningskommissioner för att senare såväl ge offentliga ursäkter som att säkerställa att dessa övergrepp inte sker igen. Om religionsfriheten ska kunna fungera i praktiken menar vi att staten har en särskild skyldighet att stärka rätten till språk, kulturarv och religion genom konkret politisk handling.
Samtidigt anser vi att religion som sådan inte ska påverka offentlig verksamhet. Ett exempel är religiösa friskolor, som vi ser som problematiska. Vi menar att dessa skolor förstärker segregationen eftersom de bidrar till att elever med olika bakgrund möts mer sällan i vardagen. En gemensam skola ser vi i stället som en viktig plats där barn kan mötas över religiösa, kulturella och sociala gränser.
Vår hållning hänger också ihop med en bredare analys av rasism. Historiskt har rasistiska idéer varit öppet formulerade i vetenskap och politik. I dag ser de annorlunda ut, men lever kvar i andra former. Negativa stereotyper kopplas ofta till religion, kultur eller etnicitet snarare än till idéer om exempelvis rasbiologi. Vi menar att detta kräver en medvetenhet om hur historien påverkar dagens föreställningar och hur politik kan bidra till att motverka dem.
Mot denna bakgrund blir gränsdragningen mellan religion och politik central. Religion ska kunna vara en viktig del av människors liv, men den ska inte styra politiska processer eller inskränka andra människors rättigheter. Vår syn bygger alltså på en balans, staten ska stå fri från religion, men samtidigt aktivt arbeta för att varje människa ska kunna utöva sin tro och bevara sin identitet. I den balansen kan ett samhälle utvecklas där människor med olika bakgrund lever tillsammans på jämlika villkor.
Vi anser även att man behöver skilja staten från Svenska kyrkan mer än vad som skedde 1 januari 2000. Trots att det gått över 25 år sen så finns det fortsatt vissa gråzoner. Exempelvis vad gäller huvudmannaskapet för begravningsverksamheten där Svenska Kyrkan, med undantag för Stockholms och Tranås kommun, är huvudman. Vänsterpartiet anser att begravningsverksamheten i grunden är en samhällsuppgift och att kommuner därför bör vara huvudmän. Detta skulle dock inte hindra att trossamfund kan ges ansvaret av kommunen för begravningsverksamheten av sina medlemmar.
Ett annat konkret exempel är lagstiftningen som rör vilken församling man tillhör om man är medlem i Svenska kyrkan. Det borde enligt oss vara upp till kyrkans egna beslutande organ att avgöra villkoren för medlemskap i en församling och om det ska grundas på geografisk koppling eller andra grunder. Inte som i dag genom lagstiftning.
Sammanfattningsvis ser vi i Vänsterpartiet att en sammanblandning mellan religion och politik är problematisk när den riskerar att ge religiösa normer inflytande över vår lagstiftning eller begränsa människors fri- och rättigheter. Samtidigt som vi står upp för och försvarar religionsfriheten och rätten för varje individ att utöva sin tro. För oss är målet ett samhälle där staten är neutral i religiösa frågor och där alla människor, oavsett livsåskådning, behandlas med samma respekt och rättigheter.
Jessica Wetterling
Riksdagsledamot
Vänsterpartiet
